Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag.

Bakgrund: Utvecklingsländernas obligationsmarknad har under de senaste fem åren genererat en avkastning i nivå med aktier. Detta faktum kombinerat bristen på tidigare forskning inom detta område har gjort det intressant att undersöka utvecklingsländernas obligationsmarknad närmare. Syfte: Syftet är att analysera effektiviteten på utvecklingsländernas obligationsmarknad. Genomförande: Med hjälp av informationskvoten och Treynorkvoten undersöks om någon av de tre fonderna i urvalet genererat systematisk överavkastning jämfört med marknadsindexet JP Morgan Emerging Market Constrained Index. Ett signifikanstest på 5 % görs för att utreda om avkastningen är skild från 0.

Går det att förutspå framtida aktiepriser genom att undersöka hur priser, på samma aktier, rört sig historisk? För att undersöka detta har vi använt oss av teknisk analys. Denna uppsats undersöker om teknisk analys på stockholmsbörsen kan användas för att uppnå högre avkastning än en s.k. Buy and Hold Strategi. I undersökningen används Relative Strength Index som teknisk analysmetod för att försöka förutspå framtida upp- och nedgångar i aktiepriser på tjugofem av de högst omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag.

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre kalvningsintervall i första laktationen.Frågeställningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.? Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.? Inkalvningsålder på 24-26 månader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).? Dräktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för varderarasen där vi kunde utläsa vilken tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få framrepresentativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries.Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average.Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund.

I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter ochjag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera aktieindexobligationer samt att öka förståelsen för detta värdepapper. Metod: Inledningsvis söktes mycket information från bankerna i form av prospekt. Detta utökades senare till att även vara avkastningen som berörda värdepapper haft. För att kunna utvärdera huruvida bankernas produkter är konkurrenskraftiga har två angreppssätt används. Det första en konstruerad aktieindexobligation med värdepapper som finns att köpa på marknaden.

PROBLEMBAKGRUNDKungsleden är ett fastighetsbolag som ser avkastning som viktigare än fastighetens kategori och geografiska läge, målet är att kontinuerligt höja portföljens riskjusterade avkastning. Verksamheten omfattar både fastighetshandel och fastighetsförvaltning. Närmare hälften av bolagets tillgångar finns i den publika sektorn och lika mycket i kommersiella fastigheter.SYFTESyftet är att studera Kungsledens utveckling från bolagets bildande tills idag. Vi skall även försöka svara på varför bolaget satsar så mycket på publika fastigheter och hur de har lyckats skapa långsiktigt hög avkastning till sina aktieägare.AVGRÄNSNINGARVi har valt att avgränsa oss till att endast analysera årsredovisningarna för Kungsleden från dess att bolaget börsintroducerades 1999 till den senaste årsredovisningen 2006.METODVi har valt att göra en kvantitativ analys och har använt oss enbart av sekundärdata i form av artiklar, böcker och årsredovisningar i vår undersökning av Kungsleden.SLUTSATSERVåra slutsatser är att det som driver Kungsledens verksamhet framåt är subjektet det vill säga de anställda och Kungsleden har lyckats väl med att förmedla sina värderingar och sin affärskultur till dem. Vi tycker att det är viktigt att Kungsleden även i framtiden fokuserar på att rekrytera rätt människor till sin organisation som är flexibla och förändringsbenägna då detta är en förutsättning för att snabba beslut skall kunna fattas.

Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följaaktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen ärden stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckanär en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan äralltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig ominvesterare väljer att följa Börsveckan.