I denna undersökning konstrueras fundamentala aktieindex med aktier innefattade av indexetStockholm OMX30 under perioden 1999-04-01 till och med 2009-03-31. Dels konstruerasenskilda index där indexeringen sker efter faktorerna bokvärde, utdelning, försäljning, resultat,kassaflöde och antal anställda, dels ett index där faktorerna sammanvägs. Detta för att undersökahuruvida fundamentala index bättre speglar företags fundamentala värde och därmed genererarhögre riskjusterad avkastning i förhållande till ett marknadsvägt referensindex. De enskildaindexen bokvärde, utdelning, försäljning, antal anställda samt det sammanvägda indexet visarhögre riskjusterad avkastning än referensindexet. Kassaflödes- och resultatindexet presterardäremot markant sämre än referensindexet.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera Absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod.

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central fråga globalt har även många privatpersoner fått en vilja att ta ställning i dessa frågor när de gäller vardagliga ärenden som konsumtion. Detta har lett till att många varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet är vanligast för matvaror, där många varor numera både existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer också för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hänsyn till miljö och socialt ansvarstagande när de väljer bolag att investera i. Då dessa fonder lyder under en restriktion är det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var återkommande.

Bakgrund:Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

Den vanligaste sparformen idag är att placera i fonder. Unikt för Sverige är den höga andelen hushåll som sparar i fonder. Hushållen står för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar världsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige är väl utbrett. De flesta av spararna vänder sig till sin bank när de vill spara.

Marknadens reaktion när ett företag informerar och annonserar om en eventuell nyemission sägs vara oförutsägbar. Enligt tidigare forskning pressas aktiekursen i de flesta fallen nedåt vid en nyemission. Under det senaste året har en del nyemissioner utförts i synnerhet på grund av den globala lågkonjunkturen då många företag haft för lite kapitalbas. Vad gäller företag på Stockholmsbörsen som valt att nyemittera aktier har även här de flesta fått se sin aktiekurs rasa.Författarna till denna uppsats avser att studera hur marknaden reagerar på ett offentligt tillkännagivande av en kommande nyemission. Det undersöks även om det förefaller någon skillnad mellan tillkännagivanden av nyemissioner genomförda innan eller under lågkonjunkturen och skillnader branscher emellan.Då vi ville se hur denna händelse påverkar ett företags aktiekurser valde vi att göra en eventstudie.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter.Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Korta aktieaffärer och spekulationer i derivat har blivit allt vanligare. Vi har undersökt studenter från Luleå Tekniska Universitet och deras beteenden och metoder när de handlar med värdepapper. Vi har konstaterat att många medvetet höjer risken maximalt för att öka chansen till hög avkastning. Många ökar risken genom derivathandel, andra genom så kallad ?daytrading?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall företag som gör uppköp genererar en avvikande avkastning för sina aktieägare på lång sikt och hur olika faktorer påverkar aktiekursens utveckling efter ett uppköp. För att undersöka detta genomför vi en kvantitativ studie över aktiekursutvecklingen till följd av uppköp under en treårsperiod. Vi studerar 32 företagsförvärv mellan 1992 och 1999. Företagens aktiekursutveckling analyseras med en event-study-metod, i vilken den aktuella kursutvecklingen jämförs med den förväntade. Vi finner att uppköp i genomsnitt ger en sämre avkastning jämfört med andra jämförbara företag, men resultatet är inte signifikant.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

I denna uppsats undersöks huruvida det finns en anledning att ifrågasätta fördelarna med den relativt nya, men alltmer populära metoden att genom aktieåterköp överföra överskottslikvid från företag till delägare. Uppsatsen utgår från aktieägare med en längre placeringshorisont. Därför väljer författarna att undersöka de eventuella fördelar metoden medför för dessa intressenter, genom att jämföra avkastningen hos företag som tillämpar aktieåterköp, med företag som valt att endast hålla sig till den traditionella metoden, utdelning. Femton företag utvalda från OMX lista som utför återköp av aktier har matchats med närmaste konkurrent inom samma bransch som istället ger utdelning. Därefter har den genomsnittliga avkastningen beräknats under åren 2005-2007.