Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.

Min dröm är att få formge skor! Därför blev mitt mål med examensarbetet att lära mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att få designa en liten kollektion åt ett företag och jag hade turen att få göra ett projekt åt Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. På grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar därför om den konkreta uppgiften åt Kavat och den andra delen är en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har ändrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget åt Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lästmodell och ingå i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda små barn praktiska och roliga lära-gå-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut gränsen för vad som är typiskt flickigt och pojkigt.

I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken.Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten.

Fossila bränslen har sedan de upptäcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikällan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som härstammar från fossil olja varit dominerande. Främst på grund av deras fördelar mot biomassan såsom tillgänglighet, pris, energidensitet och enkelhet att användas i en förbränningsmotor. Men dessa drivmedel innehåller kolatomer som inte längre är en del av det naturliga kretsloppet och vid förbränning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Utsläpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan på den accelererande växthuseffekt världen upplever vilket kommer att medföra förödande klimatändringar.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera på hur skolans viktigaste resurs, läraren, används i dagens skolklimat. Information som presenteras i vår rapport utgörs av två delar.Produktionsteorier som är vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans värld. Arbetets andra del består av en empirisk studie där lärare blivit djupintervjuade och där elever svarat på en enkät. Gymnasieskolor i Stockholm, Umeå och Västerås har fått utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion används produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvändningen. Det mest kända begreppet inom resurseffektivitet är lean som består av ett flertal modeller.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.