Sök:

Sökresultat:

403 Uppsatser om Absolut Vodka - Sida 26 av 27

Produktionsplanering: planering för effektiv styrning vid
Aitik dagbrott

Examensarbetet Àr utfört pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, belÀget utanför GÀllivare. Aitik Àr en av Europas största koppargruvor och hÀr bryts Ärligen stora volymer malm, innehÄllande till största delen koppar men Àven mindre mÀngder guld och silver. Gruvbranschen har efter nÄgra tunga Är ÄterhÀmtat sig, till stor del tackvare de i dagslÀget höga marknadspriserna pÄ metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande Är. En ökad produktion krÀver mer resurser och dÀrmed ökar Àven betydelsen av en vÀl fungerande planering för produktionen.

Kan skor flyga? : Ett examensarbete om skor

Min dröm Àr att fÄ formge skor! DÀrför blev mitt mÄl med examensarbetet att lÀra mig ?allt? om skor! Min förhoppning var naturligtvis att fÄ designa en liten kollektion Ät ett företag och jag hade turen att fÄ göra ett projekt Ät Kavat som utvecklar och tillverkar barnskor i Kumla. PÄ grund av tidspress för att produkten skulle komma med i kollektionen fick jag göra litteraturstudien i efterhand. Första delen handlar dÀrför om den konkreta uppgiften Ät Kavat och den andra delen Àr en fördjupad undersökning om utveckling och tillverkning av skor, hur tillverkningsmetoder och produktion har Àndrats genom historien samt skomodets historia.Uppdraget Ät Kavat blev att designa en liten kollektion babyskor som skulle anpassas till en given lÀstmodell och ingÄ i sommarkollektionen 2006. Syftet var att erbjuda smÄ barn praktiska och roliga lÀra-gÄ-skor och att designa könsneutrala modeller för att bidra till att sudda ut grÀnsen för vad som Àr typiskt flickigt och pojkigt.

Återköp! : En studie om varför svenska börsnoterade företag genomför Ă„terköp av egna aktier.

I Sverige har ett förbud mot Ă„terköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenĂ€rer. Under 1990-talet rĂ„dde en Ă„terköpshysteri i Europa, men Sverige valde lĂ€nge att stĂ„ utanför. Den 16 mars 2000 blev det Ă€ven tillĂ„tet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier frĂ„n sina aktieĂ€gare. Bara under det första Ă„ret passade de svenska börsbolagen pĂ„ att köpa egna aktier till ett vĂ€rde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, dĂ€remot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad.

Mind the Gap : VÀnskap mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter.

Syfte: Syftet med studien Àr att a) kartlÀgga vilka former av vÀnskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare pÄ mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vÀnskap som Àr acceptabla inom teori, praktik och lagens rÄmÀrken.Metod och teori: Författarna har för att uppnÄ studiens syfte anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr fem revisorer frÄn tre mindre orter intervjuats om deras syn pÄ bland annat vÀnskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna anvÀnt sig av gÀllande lagstiftning och teorier inom omrÄdet oberoende, samt en modell för vÀnskapsnivÄer frÄn tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund pÄ mindre orter har visat sig vara en mycket svÄrfrÄnkomlig problematik. Hotet ökar med lÄngvariga uppdrag dÀr en relation mellan revisor och kund ter sig ofrÄnkomlig. En strikt yrkesmÀssig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare Àr en utopisk syn pÄ verkligheten.

Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration

Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.

En utvÀrdering av SCOR modellens tillÀmpbarhet inom byggbranschen

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhÀllets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemÄl om att utreda de logistiska flödena pÄ Peabs byggarbetsplats BlÀckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbÀttringsförslag kopplade till det dagliga arbetet pÄ byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien lÀggs pÄ produktions- och returprocesserna, men övriga omrÄden som Àven anses ha stor inverkan pÄ dessa undersöks.De fyra problemomrÄden som valts ut och dÀr fokus har lagts Àr:Godsmottagningen: Anledningen till omrÄdet valts Àr att det idag inte finns nÄgon strukturerad leveranskontroll eller leveransmÀtning.

Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort : med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort - med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

En attraktiv bilfri stadsutveckling

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

LÀraren som en resurs : Lean för att resurseffektivisera lÀrarens arbetsuppgifter

SammanfattningUppsatsen kommer att fokusera pÄ hur skolans viktigaste resurs, lÀraren, anvÀnds i dagens skolklimat. Information som presenteras i vÄr rapport utgörs av tvÄ delar.Produktionsteorier som Àr vanliga inom industrin beskrivs och vi gör en ansats att anpassa dessa till skolans vÀrld. Arbetets andra del bestÄr av en empirisk studie dÀr lÀrare blivit djupintervjuade och dÀr elever svarat pÄ en enkÀt. Gymnasieskolor i Stockholm, UmeÄ och VÀsterÄs har fÄtt utgöra grunden för den empiriska undersökningen.Inom industriell produktion anvÀnds produktionsteorier för att öka effektiviteten och reducera resursanvÀndningen. Det mest kÀnda begreppet inom resurseffektivitet Àr lean som bestÄr av ett flertal modeller.

En attraktiv bilfri stadsutveckling

I dag finns det en uttalad önskan pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll att minska biltrafiken i de svenska stĂ€derna till förmĂ„n för gĂ„ng-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker vĂ€ldigt lite i praktiken och utvecklingen gĂ„r snarare mot en ökad bilanvĂ€ndning. Ur denna paradox har idĂ©n om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste Ă„ren i ett flertal europeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det hĂ€r arbetet syftar dĂ€rför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet pĂ„ en medelstor svensk stad, i det hĂ€r fallet Kristianstad.

Utveckling av ett GIS-verktyg för selektion av brÀnningstrakter : en studie genomförd pÄ SCA-skogs marker inom Medelpads skogsförvaltning

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att mÄnga brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvÄrdsbrÀnningar pÄ skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. HÀlften av all skog i Sverige Àr certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebÀr att mÄnga stora skogsÀgare har ett krav att brÀnna en areal som motsvarar fem procent av den Ärliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svÄrt eller delvis svÄrt att nÄ upp till detta mÄl.

Foderfraktionernas betydelse i foderstaten till mjölkkor : en fÀltundersökning

I denna fÀltstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till mjölkkor förhÄller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gÄrdar. PÄ dessa gÄrdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur foderfraktionerna pÄverkar vÄra sju hypoteser. VÄra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek pÄverkar gödselkonsistensen. Större andel smÄ partiklar ger lösare gödsel. 2.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->