Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

Syftet med denna uppsats är att belysa den kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den kristna högerns röster.

Fulltrogne ? gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011. Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild.

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen.

Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a.

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Med hänsyn till antalet invandrare i Sverige idag är det viktigt att denna delen av vår befolkning lyfts fram och får möjligheten att komma till tals. Skolan är en central mötesplats för människor från skilda kulturer. Lärare har därför ett viktigt uppdrag i att främja det mångkulturella samhället och öka förståelsen för lik- och oliktänkande. Detta examensarbete, gjort på lärarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lärare värdesätter och använder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet består av två delar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet.

Under de senaste årtiondena har Nepal fått utstå gerillakrig, maktövertagande från flera olika håll samt en liten period av totalitärt styre. Landet har fler etniska grupper än de flesta andra länder och rymmer flertalet av världens religioner. I landets politiska sfär finns representanter för extrem höger såväl som extrem vänster, där både Marxister och Maoister i dag sitter med i regeringen. Mitt i detta finns journalister och medier, vars förutsättningar till fritt verkande denna uppsats ämnar undersöka.Är Nepals press fri att granska makten och fritt informera sina medborgare?Vilka hinder finns för pressfriheten, och vilka ämnen rapporteras det aldrig om?Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med ett antal nepalesiska journalister, för att komma närmare svaret på dessa frågor samt utröna teman och problem som vidare borde undersökas.Studien kommer att visa att Nepals journalister själva känner sig relativt fria, men kämpar med ett antal frågor och teman vilka det är svårt att rapportera om.