Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en Abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och utifrån teorin och debatten i framförallt Sverige, men även England och Danmark, analysera och förklara hur småföretagen och revisorerna ser på ett avskaffande av revisionsplikten. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en Abduktiv ansats, där empirin har samlats in genom fem personliga intervjuer. Teoretiska perspektiv: Studien baseras på Mobergs (2003) syn på revisorn och debatten kring revisionspliktens avskaffande i Sverige och till viss del i Danmark och England. Empiri: Empirin består av fem personliga intervjuer; tre med företrädare för småbolag och två med auktoriserade revisorer. Slutsatser: Företagen i undersökningen var negativa till ett avskaffade, medan revisorerna hade delade meningar.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en Abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Denna uppsats handlar om fenomenet oförenligheter och dess möjliga betydelse i lärandesammanhang i skuggan av Bourdieus teori om sociala fält. Det övergripande syftet med denna uppsats var att söka bättre förståelse samt undersöka huruvida det fanns något signifikant mönster eller struktur kring det lärande som uppkommer ur situationer som särpräglats av oförenligheter. Utifrån centrala begrepp, en Abduktiv och fenomenologisk-hermeneutisk ansats, lät jag genomföra samtal med fem personer i syfte att undersöka förhållanden kring fenomenet. Genom samtal med individer som erfarit allehanda former av arbetslivsrelaterade situationer, har jag tagit del av fragment utifrån deras livsberättelser. Resultatet visar att situationer som kännetecknas av oförenligheter tenderade att vara emotionellt laddade.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?Syfte: Vår avsikt var att undersöka om ? och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.Metod: Vi har använt oss av en Abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en Abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras.

Syfte: Vårt syfte är att belysa företags val av tillväxtstrategierna organiskt tillväxt och tillväxt via förvärv. Genom att analysera två företag övergripande teoretiskt och empiriskt praktiskt skall slutsatser dras hur valet av respektive tillväxtstrategi har framkommit och om tillväxtstrategierna påverkar eller påverkas av organisationen och av företagskulturen. Metod:Vi har valt att arbeta utifrån en Abduktiv ansats. Undersökningen baseras på en kvalitativ fallstudie av Axis och Bringwells tillväxtstrategier. Teoretiska perspektiv:I teorin behandlas tillväxt och olika strategier för tillväxt som ett företag kan tillämpa.

Titel: Belöningssystem för butikschefer ? En fallstudie inomStadium Seminariedatum: 2006-06-07 Nyckelord: Belöningssystem, Butikschefer, Detaljhandel, Motivation, Tillväxt Ämne/Kur's: SMA405 Magisteruppsat's, 10 poäng Författare: Michael Jönsson, Åsa Lindell Handledare: Carl R. Hellberg, Ola Mattisson Forskningsfråga: I vilket avseende kan ett företag öka sin tillväxt genom attanvända ett belöningssystem för sina butikschefer? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analyserabelöningssystem för butikschefer inom den svenskadetaljhandeln. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en Abduktivansat's.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet.Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en Abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär.Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi..

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Trots att det finns en väl dokumenterad utvecklingsprocess för att formulera strategier förstora företag saknas det utredningar huruvida strategierna och styrverktygen kan användas ismå företag. Det finns ett stort behov av att anpassa modellerna för små företag samt attidentifiera en mer lämplig utformning och användning av sådana styr- och mätverktyg.Uppsatsens syfte är indelat i två delsyften. Det första är att beskriva hur ekonomistyrningenser ut i små företag för att få en ökad förståelse för hur situationen ser ut i nuläget. Det andradelsyftet är att undersöka i vilken utsträckning små företag använder sig av traditionellaekonomistyrningsmodeller i praktiken. Uppsatsen är genomförd med hjälp av en analysmodellsom är baserad på en Abduktiv ansats, vilket bygger på en iterativ process där teoretiskt ochempiriskt material jämförs och analyseras.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en Abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Sammanfattning Titel: Kändis som designer ? framgångsfaktor eller farligt spel? En fallstudie om H&M, Sisters och Topshop Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa de möjligheter och risker som det finns vid modeföretags användning av en kändis som designer. Huruvida H&M, Sisters och Topshop har lyckats med sina samarbeten med en specifik kändis kommer att studeras. Metod: En kvalitativ studie med ett kvantitativt inslag och en Abduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Fokus på teorier kring kändisreklam.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra ungdomars framtidsdrömmar utifrån ett klass- och genusperspektiv. Frågeställningar:? Hur tänker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrån arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna på sina möjligheter och hinder inför framtiden?? På vilka sätt samstämmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder åt utifrån ett klass- och genusperspektiv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrån en Abduktiv ansats. Resultaten från de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrån ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell friställning och vårt senmoderna samhälle.