Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en Abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet.Metod:En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en Abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudieSlutsats:Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier..

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en Abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en Abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Syftet med vår uppsats är att undersöka, dels teoretiskt enligt agentteorin, dels empiriskt, hur potentiella problem relaterade till informationsasymmetri mellan styrelse och VD förebyggs. Vi vill även undersöka vilka faktorer som ligger till grund för styrelsens val av metod för att förebygga dessa potentiella problem. Vår ansats är abduktiv, då vi har utgått från bland annat agentteorin vid insamlingen av empirisk data. Enligt vår analys av det empiriska materialet lägger företagen mer fokus på kontrollmetoden trust, och i viss mån managementstyrning, än vad vi enligt analysmodellen hade förväntat oss. Utifrån analysen har vi även dragit slutsatsen att institutionalisering kan spela en avgörande roll i ett företags val av kontrollmetoder för att förebygga potentiella problem kopplade till informationsasymmetri..

Ledarskap är ett ständigt aktuellt ämne. Det debatteras mycket om ledarskapet och dess betydelse för ett företags framgång.Syftet med vår uppsats är att genom ett begränsat antal intervjuer ta reda på vad det är som karakteriserar ledarskapet inom Kinneviksgruppen och vilken prägel Jan Stenbeck har satt på ledarskapet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Vår ansats är abduktiv då vi använder oss av empiri i kombination med teorier. Kinneviksgruppens ledarskap karakteriseras av ett starkt engagemang, en stor detaljfokus samt en hård prestationskultur.

Syfte: Syftet är att formulera en modell för etableringsprocessen av distributionskanal för svenska tillverkningsföretag av konsumentprodukter i Shanghai. Metod: Studiens syfte är explorativt och utgår från en Abduktiv ansats. Datainsamlingen grundar sig på kvalitativ forskning. Vi har genomfört intervjuer med fallföretag och utvalda experter och genom litteraturstudier fått en teoretisk referensram att arbeta utifrån. Teoretiska perspektiv: Export agents, supply chain management, styrsystem, industriell marknadsföring, relationsmarknadsföring.

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en Abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Forskningsfråga: I vilket avseende kan ett företag stärka sin konkurrenskraft via diversifiering genom företagsförvärv?Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka bakomliggande motiv som finns vid ett företagsförvärv.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en Abduktiv ansats. Fyra intervjuer utgör våra primärdata medan diversifierings- och förvärvsteoretisk litteratur utgör våra sekundärdata.Slutsatser: Våra slutsatser är att förvärvet har skett till följd av tre bakomliggande huvudmotiv; marknadsstrukturella, samordningsfokuserade och personliga. Genom att öka motståndskraften gentemot nedgångar på dagligvarumarknaden, skapa skal- och samordningsfördelar vid inköp samt fortsätta sin expansion inom specialvaror förstärks möjligheterna för Bergendahls att skapa varaktiga konkurrensfördelar..

I denna uppsats har en studie genomförts med målet att ur ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva och sedan analysera hur mindre optikerföretag styrs mot value added selling filosofin. Studien har genomförts med en Abduktiv ansats och med en kvalitativ metod. Empiriskt material har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med Hagelin & Co, Björkegrens Optik AB, Optiker Tottie och Specsavers.Vi författare har kommit fram till att value added selling filosofin finns mer eller mindre implementerat de flesta mindre företag i någon form av norm eller företagskultur. Det är också företagskulturen vi författare identifierar som det viktigaste styrmedlet för value-added selling.  I optikerbranschen som vi studerat är detta speciellt intressant av den anledningen att respondenterna visat flera tecken på hur value added selling filosofin fungerar, vilket vi författare anser gör studien relevant för mindre företag i allmänhet som verkar på en konkurrensintensiv marknad..

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en Abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit..

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram ämnet och öka förståelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivån. Uppsatsen har en Abduktiv ansats men tenderar att falla något mer mot en induktiv. Vidare är uppsatsen av kvalitativ art där datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna uppsats beskriver hur organisationer bör gå tillväga för att öka innovationsförmågan genom möten.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har använt oss utav en Abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer..

Syfte:Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka funktioner en mobilapplikation från ett bilhandelsföretag, också som självständigt serviceföretag, behöver ha för att konsumenter ska kunna skapa och uppleva värde. Undersökningen ämnar även att förstå och analysera hur företaget borde möjliggöra ett högre värde för konsumenterna genom en mobilapplikation.Metodik:Studien är i sammarbete med Holmgrens Bil och antar en Abduktiv ansats, med en kvalitativ forskningsstrategi. Dataproduceringen har skett genom intervjuer med två personer på företaget och flertalet konsumenter.Slutsats:Studien visar att ett bilhandelsföretags mobilapplikation behöver vara uppdelad på innan bilköp och efter bilköp då funktionerna uttryckligen skiljer sig åt. Studien har vidare visat att ett högre värde möjliggörs ifall konsumenterna kan integrera och förenkla sina billiv i en rums- och tidsoberoende funktion..

Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilka företag som lämpar sig för en implementering av ett shared service center. Metod: Under arbetets gång har en Abduktiv ansats använts där det varit en kontinuerlig interaktion mellan teori och empiri. Det har gjorts en kvalitativ studie av ett fallstudieföretag med hjälp av intervjuer, facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsatser: De företag som är mest lämpade för en etablering av ett shared service center bör vara:? Stora ? de måste kunna uppvisa stordriftsfördelar? Multinationella ? centraliseringen till shared service måste få märkbar effekt? Expansiva ? realisera besparing i personalkostnader ? Lågkostnadsstrateger ? syftet med ett shared service center passar företagets paradigm? Förändringsvilliga ? det är ett stort projekt som måste stödjas av organisationen.