Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan kÀnna sig sÄrbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan pÄverkas bÄde positivt och negativt av bemötandet frÄn bÄde handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande frÄn handledare och övrig personalgrupp och hur detta pÄverkar förmÄgan att utföra omvÄrdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande frÄn handledare; Bemötande frÄn övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktÀriserades av vÀnlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dÄligt bemötande kunde bestÄ av försummelse, att kÀnna sig i vÀgen och dÄlig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmÄga att utföra omvÄrdnad.Slutsats: Studien pÄvisar att det Àr viktigt för studenter hur de blir bemötta pÄ sin VFU, och vilken roll de fÄr pÄ arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlÀrarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hÄrda material och hur ett sÄdant arbetsÀtt kan se ut. Undersökningen har Àven försökt fÄ svar pÄ om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsÀtt dÀr materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda pÄ om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom Àmnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för Àmnet i skolan och för slöjdlÀrarutbildningar har jag fÄtt en historisk tillbaka blick för vad som ingÄtt i bÄde slöjdlÀrarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlÀrare intervjuats som lÀst mot bÄde tidigare och nuvarande lÀroplan för grundskolan och som har examen frÄn utbildning med behörighet i ett eller bÄda materialen.

Denna uppsats Àr resultatet av ett samarbete med FörsÀkringskassan i Uppsala lÀn. FörsÀkringskassan och LÀnsarbetsnÀmnden tillhandahÄller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i lÀnet. Samarbetet kallas tvÄpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett Är ska kunna fÄ ett arbete eller pÄbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgÄng respektive utgör fallgropar i tvÄpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.

Denna uppsats Àr gjord pÄ uppdrag av Tarbit Shipping som Är 2011 konverterade sin tankbÄt M/T Bit Viking frÄn konventionell drift pÄ tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprÀtta en trÀnings manual till fartyget dÄ det Àr ett krav frÄn IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A Àr till för att manskap ombord ska fÄ en kÀnnedom om gasen och sÀkerhet runt den, Kategori B Àr skriven till dÀcksbefÀl dÀr det krÀvs en större kÀnnedom om gasen och Kategori C Àr till för maskinbefÀl. Manualen finns nu ombord pÄ fartyget och pÄ rederi kontoret för utbildning av nypÄmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen Àr ett resultat pÄ tolkning av IMOŽs IGF kod (ANNEX11.

Syftet var att undersöka olika förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, samt om de ansÄg att deras kunskaper inom Àmnet hade nÄgon betydelse för barngruppens lÀrande/intresse för Àmnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osÀkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett Älder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansÄg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att fÄ tillgÄng till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stÄ pÄ och forska utifrÄn stÀlls det idag allt högre krav pÄ att deras lÀrare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ÀmnesomrÄdena. .

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

Sekretessbelagd.

MÀngden information som finns tillgÀnglig pÄ Internet vÀxer. För att underlÀtta och minimera tidendet tar att fÄ svar pÄ en frÄga anvÀnder sig mÄnga mÀnniskor av söktjÀnster. Vissa söktjÀnster filtrerarinformationen för varje specifik anvÀndare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkÀt, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning Àn de som studerar en annan typ av högre utbildning.

Manliga sjuksköterskor Àr en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 Är. MÀnnen fick enligt lag möjlighet till utbildning pÄ 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvÄrdnadsarbetet.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ artiklar frÄn databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehÄllsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framtrÀdande var fysisk beröring.

Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvÄrdnadsÄtgÀrder med vilka sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvÄrd. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, söktes frÄn databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. För att kunna bedöma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrÄn modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsbedömningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hög vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedömdes vara av lÄg kvalitet. PÄ basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvÄrdnadsÄtgÀrderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer.

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjÀrtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle.

Bakgrund: Varje Är dör mÄnga personer i Sverige i akuta och ovÀntade dödsfall och de lÀmnar dÀrmed ofta nÀra sörjande efter sig. De nÀrstÄende till den döde hamnar i en situation i livet dÄ de behöver stöd och hjÀlp. Sjuksköterskans omhÀndertagande Àr oftast av stor vikt för att hjÀlpa de nÀrstÄende i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och nÀrstÄendes syn pÄ omhÀndertagandet av nÀrstÄende vid akuta dödsfall pÄ sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserade pÄ vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmÀnna vÀlbefinnandet men ocksÄ för att förhindra sjukdomar. DÄlig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och Àven nedsatt aptit och dÀrför Àr det viktigt att munvÄrden utförs pÄ rÀtt sÀtt. Det har visat sig att mÄnga vÄrdtagare och patienter har bristande munstatus. Det Àr sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvÄrdnaden och dÀrmed munvÄrd, men i praktiken Àr det oftast annan vÄrdpersonal som utför munvÄrden. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som pÄverkade vÄrdpersonalen i utförandet av munvÄrd.