Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet Àr ett av gymnasieskolans treÄriga yrkesförberedande program. Undervisningen Àr förlagd bÄde i skolan och pÄ praktik, sÄ kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n Àr att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förstÄelse för att det teoretiska och praktiska hÀnger samman. APU:n skall ocksÄ ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mÄl.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

UtgÄende frÄn inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, Àr vi enligt min mening pÄ vÀg mot en tyngdpunktsförskjutning nÀr det gÀllerförmÄge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen ocksÄ avsevÀrt ökad förmÄga och volym nÀr det gÀller s.k. lÀtt infanteri och strid till fots.Detta förutsÀtter, med nuvarande lÀge som grund, en Ätertagning av kompetens och förmÄga nÀrdet gÀller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn försvarsmaktensinriktning mot s.k. lÀtt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkÀrnförmÄga strid till fots kan sÀgas utgöra lÀtt infanteri eller om de Àr nÄgot annat.Studien jÀmför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lÀtt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sÀgas varakaraktÀristiskt för s.k. lÀtt infanteri.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefÀr 5000 patienter Ärligen av plötsligt hjÀrtstopp pÄ vÄra sjukhus: HjÀrtstopp behandlas med hjÀrt-lungrÀddning (HLR). Sjuksköterskan Àr oftaden som upptÀcker patienter med hjÀrtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet Àr gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Varje gÄng ambulanspersonalen Äker pÄ ett larm finns risk för att de ska rÄka ut för personer som kan bli hotfulla eller vÄldsamma. Det behöver nödvÀndigtvis inte vara patienten som Àr hotfull, utan det kan lika gÀrna vara nÄgon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de dÀrefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer dÀr frÄgestÀllningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som Àr ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrÄn sin utbildning, kunskap eller gÀllande sÀkerhetsrutiner? PÄverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen Äterkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgÄngspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt IgenkÀnningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Begreppet vilseledning Àr inte nÄgonting nytt. Historien Àr full av exempel pÄ konflikter, fÀlttÄg och slagdÀr vilseledning anvÀnts med stor framgÄng. Bakgrunden till denna uppsats Àr att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivÄ. Syftet med denna uppsats Àr studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning pÄhögre nivÄ.Det finns en mÀngd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem Àr att det trots detta egentligen intefinns nÄgon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt Àr inriktad mot den operativa nivÄn.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄra största folksjukdomar och den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. KOL Àr en progressiv sjukdom med symtom som pÄverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög Älder Àr dominerande riskfaktor. BehandlingsmÄl för KOL Àr att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbÀttra livskvalitén. Patientutbildningens syfte Àr att stödja och stÀrka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans lÀs- och skrivinlÀrning. MÄlet med undersökningen Àr att belysa olika sÀtt att arbeta sprÄkutvecklande. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: - Vad anser lÀrarna Àr viktigast för att förbereda barnen inför lÀs- och skrivinlÀrningen? - Hur arbetar lÀrarna lÀs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lÀrarna i lÀs- och skrivinlÀrning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i tre olika kommuner i södra SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen pÄ den kommande lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Sverige utbildar, trÀnar och övar förbandschefer införinternationella insatser och pÄ vilket sÀtt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen Àr den förÀndrade omvÀrldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdÄ det Àr en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen Àr litteraturstudier av frÀmst svenska men Àven norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjÀnst eller varit delaktiga i högsta militÀrledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.DÀrefter har slutsatser frÄn intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser frÄn uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmÄga.Resultatet visar att utbildning, trÀning och övning pÄverkar krigföringsförmÄgans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de tvÄ sistnÀmnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och trÀning av förbandscheferna före internationell insats.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

MÀns hot och vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt samhÀllsproblem. Syftet med studien var att utifrÄn aktuell forskning belysa faktorer som har betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och den vÄldsutsatta kvinnan. Metoden som har anvÀndts var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline, HighWire press, samt psyk INFO. Resultatet bestÄr av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1996-2007 .

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.