Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan graden av extraversion och narcissism, och hur man använder Facebook. I studien deltog 114 ungdomar, varav 70 kvinnor och 44 män. För skattning av extraversion användes en del av NEO-FFI. För skattning av narcissism användes delar av NPI. Ett eget instrument konstruerades för skattning av aktivitet på Facebook.

We have examined how the dependence, identity and social bonds affect customer loyalty and attachment to a training centre. The method used is a survey on SATS Karlstad city where 128 respondents were asked, out of which 118 surveys were used in the final analysis. The data was analyzed using ANCOVA and multiple regressions.The result showed significant relationships on attachment between identity and dependence. Social bonds had no significant effect on the attachment a member have towards training centre. Customer loyalty was measured by how long the individual has been a member and his or her training frequency.

Packaging has had little impact in marketing literature. Research has focused on a single transaction approach. Lately researchers are looking at packages as a tool for brand building purposes. Thus, the focus is moving towards a multiple transaction approach, where packages can affect the consumer also after the purchase. For a range of goods extrinsic cues has been shown to have stronger effect on consumers' evaluation than intrinsic ones.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i personlighet mellan beroende människor och icke-beroende människor. Med ?beroende människor? menas människor som är beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller människor som är beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger på att människan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som är biologiskt grundade och som påverkar människans beteende och därmed hans/hennes sätt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka när det gäller benägenheten att utveckla ett missbruk.

Många undersökningar styrker att yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd på arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mäta socialt stöd (informativt stöd från chef, stämning på arbetsplatsen och nätverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare är identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial från 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anställda i norra Sverige som under åren 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen Fortsättning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).