Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn.

Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende.

Fartygshaverier som Costa Concordia och Tricolor visar tydligt att vrakborttagning kan vara en både komplicerad och kostsam process. Samtidigt är de regleringar som finns på området ofta splittrade och inte sällan bristfälliga. Uppsatsen syftar till att kartlägga det svenska rättsläget med avseende på vrakborttagning och vidare att analysera Nairobikonventionens bestämmelser och rättssystematik. Nairobikonventionen är en konvention framtagen inom ramen för IMO som hanterar vrakborttagning och som trädde i kraft den 14 april 2015. En komparativ analys följer därefter mellan de båda regelverken.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Medarbetarundersökningar blir ett allt vanligare inslag i organisationers personalarbete och eftersom det kan finnas viss problematik gällande uppföljningen av dessa syftade denna studie till att undersöka vad som kan motivera samt hindra chefers motivation till att arbeta med medarbetarundersökningar. Fem chefer på ett företag i IT-branschen intervjuades och informationen analyserades tematiskt. Ett tema i resultatet visade att det som kunde motivera cheferna till att arbeta med medarbetarundersökningen var att de genom denna fick återkoppling på sitt ledarskap och att de på ett positivt sätt tvingades till att arbeta med förbättringsområden. Teman som däremot gällde hinder för motivationen var hur undersökningen var utformad, tidsbrist, svårigheter i att tolka resultaten samt ett begränsat handlingsutrymme då det gäller områden för utveckling. Studiens resultat diskuterades i relation till motivationsteorier samt tidigare forskning inom området och kan bidra med idéer kring vad som kan få chefer att effektivt arbeta med verktyget medarbetarundersökningar. .

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhälle har detta blivit allt mer påtagligt. Att vara näst bäst duger inte längre. Att låta produkter nå ut på marknaden som inte är korrekta utan orsakar missnöje hos kund är inte acceptabelt.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller.Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju.

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Idag mår våra stadsträd inte bra. Som uppsatsämne har jag därför valt att skriva om träd i stadsmiljö och problematiken runt detta. Vad vi kan göra för att förlänga livslängden hos de träd som finns i stadsmiljö idag? Och vid nyplanteringar - finns det arter som klarar sig bättre än andra? Jag kommer att ta upp de olika problem som finns såväl över som under mark och försöker finna arter som lämpar sig bättre som stadsträd och varför. Jag har valt att göra en övergripande beskrivning av hur läget ser ut idag för stadsträd. Därefter har jag genomfört en studie av stadsträden i Uppsala.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-?världen? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten..

Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas.

I Sverige och globalt ökar användandet av så kallade internetbaserade arbetsrelaterade nätverk. Nätverken är ett verktyg som underlättar att skapa nya och bibehålla gamla kontakter. På så vis kan nätverket användas dels av arbetstagare privat, men även i arbetslivet där nätverket kan utgöra ett utmärkt verktyg, som även främjar arbetsgivarens intressen. Att nätverken balanserar på gränsen mellan det privata och arbetsrelaterade kan dock ge upphov till en problematik kring vem av arbetstagaren och arbetsgivaren som har rätt till innehållet i nätverken samt hur det kan användas. Detta blir särskilt påtagligt på dagens arbetsmarknad, inom så kallade kunskapsföretag.

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen.