Huvudsyftet med detta arbete var att få en ökad förståelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bästa. Jag har använt mig att lämplig litteratur, enkätundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vänt mig både till elever, lärare, skolhälsan, rektorer och annan personal runt eleverna såsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de får vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med ämnen eller till och med hoppa av skolan. Det som är viktigt att tänka på är att alltid ha den enskilda individen i åtanke då alla individer är olika även om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka framgångsfaktorerna och förutsättningarna är för att kunna undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.Frågeställningarna var:Vilken kompetens inom området neuropsykiatri anser lärarna att det finns i skolan? Vilka anpassningar anser de intervjuade lärarna behövs för att inkludering ska kunna fungera? Vilket stöd anser lärarna att de behöver för att lyckas med inkludering av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? På vilket sätt kan undervisningsmiljön för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skilja sig åt i de undersökta skolorna?I studien användes kvalitativ metod i form av intervjuer med olika pedagoger. Genom att besöka flera olika skolor i olika kommuner hoppades jag kunna se likheter och/eller skillnader vad gällde undervisningssätt och förutsättningar att inkludera elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).Resultatet visade att samtliga pedagoger var överens om att struktur var viktigt för alla elever och särskilt för elever med NPF. De ansåg att det var av stor vikt att läraren kom väl förberedd till lektionerna och förmedlade tydligt hur dagen skulle komma att se ut för eleverna. De intervjuade pedagogerna hade den inställningen att inkludering var eftersträvansvärt men att det krävdes kunskap och resurser för att lyckas..

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

The purpose of this study was to examine whether a L2 learner could correct or imitate structures of the language that they could not produce in written production defined by processability theori levels.The Informants had Arabic as their mother tongue. The study showed that the ability of correction developed slower than the capacity for imitation and the ability to written production. The ability of the correction developed by the duration of the stay. The result was a confirmation of theory formation in processability theory. Corrective elicitering could be developed into a useful diagnostic tool in the classroom and thus provide an education that followed a natural learning order according to processability theory by Pienemann.Keywords: processability theori, imitation, correction, written production.

Detta är en kvalitativ undersökning av attityderna till arbetet hos en personalgrupp på ett nystartat korttidsboende, där rekryteringens fokus lagts vid hög utbildningsnivå och personliga egenskaper. Resultatet visar på att det finns viss överensstämmelse jämfört med tidigare forskning, som vikten av tydlighet och diskussion kring relationen till brukaren. Däremot verkar denna personalgrupp lägga större vikt vid både kunskap och erfarenhet, att kunna omvärdera sina egna ambitioner och värderingar, samt uppmärksamhet och tålamod för att lära sig erbjuda det brukaren behöver. I studien berörs modeller från social-kognitiv psykologi, som Theory of Planned Behavior, och vi föreslår vidare användning av dessa i forskningen, för att analysera och modifiera personals attityder och arbete..

I uppsatsen redovisas vårt examensarbete inom den kompletterande lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Syftet med detta arbete är att göra en teoretisk studie med praktiska inslag för att få en klarare bild av vad dyskalkyli är och hur vi som lärare skall hantera elever med detta specialpedagogiska problem.Arbetet är en komparativ litteraturstudie där vi utgått från material kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter samt en kvalitativ studie i form av intervjuer med tre specialpedagoger vid olika skolor för att få en inblick i hur arbetet med matematiksvårigheter bedrivs.Vår slutsats är att dyskalkyli är svårt att begripa och att det är svårt att avgöra när en elev har dyskalkyli och inte allmänna matematiksvårigheter. Trots detta är det viktigt att ställa en diagnos för att eleven skall kunna få rätt hjälp. Vi kan även konstatera att det finns kopplingar mellan dyskalkyli och dyslexi..

Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

INTRODUKTION: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen, med smärta och infertilitet som karaktäristiska symtom, kan medföra ett stort lidande då den påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebära mycket svåra symtom som påverkar livets alla delar på ett omfattande sätt genom dess inskränkningar på arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rädsla och oro präglar kvinnornas tankar om framtiden.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom med ständig värk och/eller ömhetskänsla i kroppen och onormal trötthet eller kraftlöshet. Det finns ingen behandling för sjukdomen utan endast lindring av symtom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning har genomförts. De studier som framkom har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar.

Undersökning med magnetkamera (MR) spelar en central roll vid diagnostisering av multipel skleros (MS), vid dessa undersökningar används en mängd olika så kallade sekvenser. Sekvenserna är programmerade att kunna framställa olika vävnader på olika sätt. Vårt övergripande syfte med denna studie var att finna evidens för användbara MR-sekvenser vid diagnostisering av MS. Systematiskt evidensbaserad litteraturöversikt var metoden vi valde för att genomföra vår studie. Resultatet är att det finns ingen unik sekvens som kan användas för att diagnostisera MS med MR-kameran, det är däremot en kombination av flertalet olika sekvenser som är lösningen till att kunna framhäva tecken på MS-sjukdom i hjärna och ryggmärg.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.