Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation.

Fokusera på det du är bra på och ordna med hjälp med det du är mindre bra på. Det är ett genom-gående tema i de svar jag fått på frågan om hur man som individ kan lyckas i karriären när man har koncentrationssvårigheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man med koncentrationssvårigheter kan komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar där och ha en framgångsrik karriär enligt sin egen värdering. Frågeställningarna vad kan individen göra själv och vad kan omgivningen göra har varit uppsatsens fokus som har ett tolkande synsätt och narrativ metod. Berättelserna från människor som antingen själva har koncentrationssvårigheter eller arbetar med människor som det har analyserats med hjälp av teorier om motivation, stämpling och normalisering.En slutsats från berättelserna är att positiva stimuli är viktiga för människor med koncentrationssvårigheter så att de jobbar med sådant som de tycker är stimulerande plus att man anpassar miljön och omgivningen efter deras individuella behov. En annan slutsats är att normen i samhället behöver ändras så att människor med koncentrationssvårigheter accepteras som de är istället för att stämplas.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver.

Syftet med studien var att beskriva hur en grupp arbetsterapeuter/synpedagoger genom aktivitet behandlar synskadade personer med aktivitetsproblem. Elva intervjuer genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor. Insamlad data bearbetades och gav fyra kategorier: "Att se människan", "Att möjliggöra självständighet genom information", "Att öka möjligheterna för aktivitetsutförande i personens omgivning" samt "Att skapa vägar till möten med andra människor". Resultatet visade att behandling i aktivitet inte utförs eller behöver utvecklas på många platser, mycket beroende på bristande resurser. Den behandling i aktivitet som utförs omfattar framförallt läs- och skrivsituationen.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Att nyttja Internet är för de flesta människor ett vardagligt och helt naturligt fenomen. Dock är det inte alltid i en underhållande och positiv bemärkelse som redskapet nyttjas. Syftet med studien är att försöka lyfta fram och synliggöra det växande problemet med kränkande behandling via nätet, som tenderar att bli en alltmer vanlig företeelse bland ungdomar. Grunden i studien är att först klargöra vad kränkande behandling är, och därefter hur kränkande behandling över nätet kan se ut. Vidare granskas vilka psykiska följder den utsatta individen kan drabbas av, samt hur skolan kan arbeta i ett förebyggande syfte.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap..

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Att få vara en självständig individ med bibehållen autonomi är en stark önskan hos de flesta människor. När någon drabbas av sjukdom, funktionsbortfall eller andra begränsningar, leder detta i många fall till ett beroende av vård eller behandling i någon form. Beroendet av andra människor för att få sitt liv och sin vardag att fungera kan innebära en stor förändring i livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att vara beroende av vård eller behandling. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.