Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.

Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen och det är ett fenomen som inte gör någonskillnad på socioekonomisk klass utan kan drabba alla, såväl vuxna som barn. Forskning harkommit fram till att de preventiva metoderna mot övervikt och fetma fungerar bättre äninterventioner för redan drabbade. Detta medför att det blir allt mer väsentligt att rikta sig tillyngre åldrar för att tidigt skapa goda förutsättningar för ett hälsosamt liv. Mycket forskningpekar mot ett samband mellan sockersötade drycker och övervikt. Med detta som bakgrund ärsyftet med denna kandidatuppsats att undersöka hur dryckeskonsumtionen av läsk, mjölk ochvatten ser ut hos barn i åldrarna 4, 6 och 8 år.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva inom vilka områden motiverande samtal kan användas av personal inom hälso- och sjukvård i behandlingen av personer med övervikt eller fetma. Vidare var syftet att beskriva vilka förmågor personalen som använder motiverande samtal bör inneha och vilken inverkan motiverande samtal har för personer med övervikt eller fetma som avser genomgå livsstilsförändringar. Litteratur söktes i databaserna Medline via PubMed samt Cinahl, och samtliga 12 studier som utgör resultatet var från åren 2005-2010. Huvudresultatet i studien visade att hälso- och sjukvårdspersonal använder motiverande samtal till att implementera förändringar gällande kost, fysisk aktivitet, motivation samt tilltro till dessa i arbetet med personer med övervikt och fetma. Motiverande samtal kunde stärka dessa förändringar och det visade sig även vara ett bra komplement till beteendeinterventioner.

SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje år. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare är magsäcksoperation som begränsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur magsäcksopererade informanter själva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsäcksoperation som metod för viktminskning. Hur får de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick från semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgått magsäcksoperation i syfte att gå ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation är den sista utvägen när andra alternativ till viktminskning misslyckats.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students? and parents? experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties.

Personer med allvarlig psykisk sjukdom löper en hög risk att drabbas av övervikt och fetma. Fetma skapar förutom allvarliga somatiska komplikationer också funktionsstörningar och bidrar till en sämre livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdom som behandlas med antipsykotiska läkemedel upplever deltagande i livsstilsförändringsprogram. Det är en intervjustudie och analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys som gav tre kategorier: Svårigheter att påverka sin situation: Gruppdeltagandet ökade motivationen för livsstilsförändringar: Svårigheter att bibehålla förändringar efter avslutat program. Resultatet visade att det fanns ett stort behov av kunskap, stöd och uppföljning för attfrämja livsstilsförändringar och gruppdeltagandet var en stor motivationsfaktor.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Kränkande behandling är ett utbrett problem både i förskolan och i samhället som stort och det finns en mycket begränsad mängd forskning kring kränkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av kränkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollärare rörande vad kränkande behandling är. Syftet med denna undersökning är att utreda vilka uppfattningar förskollärare har om begreppet kränkande behandling och hur de uppfattar att kränkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollärare på tre olika förskolor inom en kommun har använts som metod för att nå undersökningens syftet, varefter jämförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollärare kring kränkande behandling.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.