Atlas Copco Tools develops and manufactures handheld industrial tools. Heat and surface treatments are used to provide the tools with certain properties. There are no routines for the choice of treatment or for how to specify treatment on drawings. Production documents that are sent for production abroad may not be clear enough. Some treatments are known as trademarks and there are no instructions for how to specify these on drawings and in CAD-models.The purpose of this master thesis work is to create recommendations for the procedure of choosing heat and surface treatment.

The aim of this study is to examine if and how the diagnosis of ADHD is important for the social practice delimitation to obtain an understanding of how the sorting and categorization of clients affects the distribution of resources. In a qualitative approach, the study is based on eight semi-structured interviews in five different social practices. Young adults diagnosed with ADHD who need society's help and support, constituted our focus in the study. The selection is based on gaining an understanding of how the client process proceeds. The interviews were supplemented with documents, such as legal and internal methodological support.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children?s and adolescents? study situation and the question is if this is applicable to students in adult education.

I have investigated how municipalities support children with ADHD. I have interviewed persons responsible in five different municipalities. The persons have had the authority to decide how the support funds are to be shared in the municipality. Mostly I was interested to know if the support was the same in all these municipalities and if the children with ADHD really got the help and support they were entitled to. I discovered that the support varied; in some the children were correctly diagnosed but in others municipalities I was not convince.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

    AbstractThe aim of the study was to describe factors of nurse?s experiences when they give NIV treatment to patients with acute respiratory failure in a lung department. Semi structured interview questions about how nurses experience to give NIV treatment on a ordinary lung department was done on 10 nurses, who work in a lung department were NIV treatment is given. Data were analyzed with content analysis. In the result there was shown two themes.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det. Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor. Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna..

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Bakgrund: ADHD är idag en vanlig funktionsnedsättning hos barn. Störningen påverkar dock inte enbart barnet utan också dess familj negativt. Föräldrarnas välbefinnande står även i relation med barnets välbefinnande. Denna störning innebär dock en försämrad livskvalité hos föräldrarna. Med familjecentrerad omvårdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjälpa föräldrar i deras krävande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie där 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier: bemötande från omgivningen och svårt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid.

Studien syftar till att ?ka kunskapen om hur fyra flickor och deras v?rdnadshavare upplever sina erfarenheter kring flickornas skoltid och hemsituation innan ADHD-diagnos st?llts. Att leva med funktionsvariationen ADHD kan upplevas som b?de sv?righeter och m?jligheter. I dag finns forskning som visar att ADHD-symptom, oftast uppt?cks av v?rdnadshavare framf?r allt f?r flickor.

Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.