Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen.

The purpose of this study was to examine the differences and similarities between coping strategies used by individuals with the disability ADHD in childhood and later adulthood. The questions we asked ourselves: Are the individuals using the same form of coping in adulthood as in childhood? What copingstrategies used individuals while growing up? What coping-strategies used the individuals in adulthood? To fulfill the purpose and answer the questions, we used qualitative methods. Interviews were conducted with four adults who have the disa-bility ADHD. The interviews were analyzed by the hermeneutic circle.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Syftet med studien är att redovisa hur elever och lärare förhåller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev får i skolan. Av intresse var också att redogöra för hur klassrumsklimatet påverkas av detta stöd..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.