I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet.

The aim of the study has been to investigate physiotherapists? view on a new method of treatment in physiotherapy. In this case we have studied Whole Body Vibration training as an example of a new method of treatment. Semistructured interviews were performed with five physiotherapists. The study was carried out as a qualitative content analysis study.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut.

The aim of this essay is to examine which help a group of women with eating disorders had from thier treatment in daycare in 2004. The aim is to examine how the women have experienced this treatment and how they live today. The central questions are: what was their life situation like before the treatment, what was their experience of the treatment, how could the treatment have been better and how are their lives today? The method is based on qualitative interviews with seven women who were all in the same treatment for eight weeks at Capio AnorexiCenter in Malmö. The women have also redone tests that were done right before and right after the treatment.

In this study we have investigated how care users in a nursing home experience their possibilities for influence and treatment from the staff. The study was conducted through focus group interviews with six participants who we met on four occasions. Questions the study departs from are: How do users experience their opportunity to influence? How do the users experience the treatment from the staff? The study has a qualitative approach and has been analyzed by means of symbolic interactionism, with an emphasis on the Self. Our results demonstrate that in situations of good treatment there is also a good influence.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

The purpose of this study is to better understand patients suffering from psychotic illness along with their family members, and to identify treatment factors that have been helpful for these patients and their families by investigating how their relationships have been affected by treatment. In this way, treatment methods can be put in a theoretical context, treatment efforts can be clearer, and the therapist can develop professionally.The research method used is a semistruktureted interview conducted with tree patients and their families. One conclusion one can draw in the successful treatment with psychotic patients is strongly based on the therapist?s ability to build a safe and secure treatment alliance with both the patient and his family members. Meeting with patients in situations outside of the therapy room have been of great importance for the therapeutic process.Important themes for recovery that come forth during the interviews with the patients are the quality of the therapy session as healing factor.

ABSTRACTMultiple sclerosis (MS) is the leading cause of adult disability inSweden. Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) can be used as a treatment option for patients with MS where the disease has an aggressive course. The treatment is preceded by high-dose chemotherapy which lowers the patient's immune system. It is therefore of interest to study infectious complications associated with HSCT in this patient.Aim: The purpose of this study was to identify infection problems in this population associated with HSCT, and to study differences in infectious complications between this group and patients diagnosed with lymphoma who have undergone the same treatment.Method: The study was a retrospective descriptive study with quantitative data. A medical record review was conducted.

The objective of this thesis was to study how parents of adult drug addicts experience their contact with the social welfare office, what elements affected the parents degree of satisfaction with the contact with the social welfare office, and whether the contact meant any help for them. Six parents of adult drug addicts were interviewed..

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.

In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

The purpose of this master?s thesis is to examine what needs and expectations the patrons have on the local public library services for adult students. With increased knowledge of these matters the library will be able to support and improve the service for users. The focus is on adult students with immigrant background who study Swedish as second language in a municipal adult education school. The main questions are: How do adult students use the library at present? What do they consider to be most important when using the public library for their studies? How do these expectations correspond to their experience of the library services? Two focusgroups and one in-depth interview were carried out.