Sök:

Sökresultat:

230 Uppsatser om ACTA-avtalet - Sida 14 av 16

Patent och hälsa ? Intressekonflikten mellan stora läkemedelsföretags rätt till patent framförallt med avseende på hiv/aidsmediciner och u-länders rätt till tillgång till billiga generiska preparat

Abstract This paper discusses protectionism of intellectual property rights in general and the conflict between large pharmaceutical companies? rights to patent and developing countries? rights to cheap generic preparation in particular. The essay focuses above all on HIV/AIDS medicine. The description tries to give an image of the different interests that collide and why they collide. The different actors are above all the pharmaceutical branch, including researchers, inventors and salesmen with their economic interest of revenue, and the population of the development countries and their pressed situation considering the great need of medicine.

Fastighetsrätt : Upplysningsplikt vid försäljning av fastighet

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att utröna om det finns omständigheter som medför att säljare av fast egendom blir skyldig att upplysa köparen om fel i fastigheten. Min frågeställning är således om säljare av fastighet har någon upplysningsplikt. I uppsatsen har jag använt traditionell rättsdogmatisk metod. En fastighet kan vara behäftad med två huvudtyper av fel, konkreta fel och abstrakta fel. Ett konkret fel föreligger om fastigheten avviker från en mellan parterna avtalad standard. Om avtalet inte innehåller några uppgifter om fastighetens standard men avviker från vad köparen haft anledning att räkna med vid köpet föreligger ett abstrakt fel.

Etablering av vindparker på arrenderad mark : En studie av markåtkomst för vägar

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 ? 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh.Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas.Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken.Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen.

Avtalsgodkännande på Facebook : En kvalitativ studie kring varför den enskilda individen ignorerar det elektroniska avtalet

Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to. This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user?s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook.

Godstransporter inom Landstinget i Östergötland : Behov och kostnadsfördelning

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser.

Emissionsgaranter - Är garanterade nyemissioner garanterat garanterade? En studie om emissionsgaranters nytta och tillförlitlighet

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

Exploateringsavtal, en analys av avtalets rättsliga karaktär och rättsliga grund

Exploateringsavtal är ett rättsligt verktyg som används regelmässigt för att på olika sätt precisera ett byggprojekts innehåll och de inblandade parternas förpliktelser. Avtalspartnerna utgörs av kommunen respektive en privat aktör, en s.k. byggherre. Trots att exploateringsavtalen är vanligt förekommande råder viss osäkerhet kring avtalsslaget; dels med avseende på gränserna för de krav som kommunen kan ställa på byggherren, dels i vilken utsträckning exploateringsavtalet skall bedömas utifrån det civilrättsliga respektive det offentligrättsliga regelverket. Denna osäkerhet anses bero på bristande lagstiftning och begränsad praxis.

Tragedin i Senegals fiskevatten: Institutionella förutsättningar för en uthållig lösning?

Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Skadestånd inom offentlig upphandling : Väsentliga förändringar i upphandlade kontrakt och en utökad skadeståndsskyldighet

I upphandlade kontrakt förekommer det många gånger att väsentliga förändringar sker. Generellt är sådana inte tillåtna eftersom de strider mot de grundläggande principerna som gäller för upphandling. Sker väsentliga förändringar anses beställaren ha tilldelat ett nytt kontrakt, vilket gör att det är fråga om en otillåten direktupphandling. Otillåten direktupphandling är en av de allvarligaste överträdelserna av upphandlingsreglerna och kan medföra att avtalet ogiltigförklaras. Det är därför av stor betydelse för beställare och leverantörer att veta vad som kan utgöra väsentliga förändringar.

Hyrköp av fast egendom - ett giltigt förvärv av fastighet? : En studie av hyrköpets innebörd och rättsverkningar

Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.

En studie av Kiruna Wagons verksamhet: från projektkaos till stabilt bolag

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen. Då denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen inte fungerade tillfredställande.

En studie av Kiruna Wagons verksamhet: från projektkaos till
stabilt bolag

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.

"Jag hatar min chef". Lojalitetsplikt och kritikrätt i förhållande till sociala medier ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv

Lojalitetsplikten är en allmän rättsprincip som följer av anställningsförhållandet och innebär i korthet att arbetstagaren skall sätta arbetsgivarens intresse före sitt eget samt att inte orsaka arbetsgivaren någon skada. Lojalitetsplikt har under senare tid kommit att växa sig allt starkare även inom andra avtalsområden, särskilt när det är fråga om långvariga avtal där avtalet snarast är att betrakta som en samarbetsform där de ömsesidiga intressena betonas. Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten består av olika företeelser, däribland att arbetstagare skall avhålla sig ifrån att konkurrera med sin arbetsgivare och att inte röja företagshemlig information. Lojalitetsplikten för även med sig inskränkningar i kritikrätten, det vill säga den rätt arbetstagare har att offentligt kritisera sin arbetsgivare eller företrädare för arbetsgivaren. Till spänningsfältet mellan lojalitetsplikt och kritikrätt kommer sociala medier, som är ett samlingsnamn på en enorm massa av kommunikationskanaler som dagligen används av en stor del av den svenska befolkningen.

Rektorers syn på lärares första tid i yrket : en fallstudie

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna.

Hävning ? saklig grund för avsked? : En studie av hur avtalslagens ogiltighetsgrunder förhåller sig till lagen om anställningsskydd

För fyrtio år sedan stiftades lag (1974:12) om anställningsskydd. Därefter utarbetades lagen och ersattes senare av en nyare version. Lagen har till syfte att skydda den svagare parten på arbetsmarknaden, arbetstagaren. För att LAS ska bli tillämplig krävs att ett anställningsavtal föreligger mellan parterna. Det finns således flera arbetsrättsliga situationer som inte regleras av LAS.

<- Föregående sida 14 Nästa sida ->