Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans information och undervisning i ämnet matematik. Utifrån detta ställde vi oss följande frågor: vilken förståelse föräldrarna har för det arbetsätt förskolan har i ämnet matematik, samt hur förskolan tydliggör målen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till föräldrarna. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av åtta föräldrar och fyra lärare från fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna har en förståelse för det arbete som förskolorna bedriver i ämnet matematik. Däremot framkom att föräldrarna inte ansåg att den information som ges är tillräckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrån resultatet av undersökningen är, att om föräldrar ska få en ökad förståelse för den verksamhet som bedrivs krävs det engagerade och tydliga lärare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med läroplansmålen..

Matematik kräver ofta en känsla för språket som kan försvåra för flerspråkiga elever. Lärare har intervjuats för att på bästa sätt utveckla kunskap om detta.Språket har betydelse på olika sätt för matematikinlärning och det bör kommuniceras mer. Det är som lärare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flerspråkighet, inlärning, matematik..

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Med denna uppsats ville jag få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar elevernas lust och motivation för att läsa matematik. Undersökningar har visat att många elever anser att ämnet matematik är tråkigt. Det finns många faktorer som påverkar motivation och intresset bland annat lärarens sätt att undervisa, familjens situation, klasskamraternas uppfattningar och attityder, innehållet i ämnet, mm.Resultatet av undersökningen visade att framför allt var det innehållet i ämnet som väckte intresse hos eleverna. Eleverna ville se direkta kopplingar mellan det som de läste i skolan och det som skede i vardagslivet. Det var flera elever som ville ha mer utmanande uppgifter och mindre repetition i matematikboken..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Undersökningsmetoden som vi använde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pågick under fem veckor och utfördes i år 8 på två skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i ämnet matematik. Vi kom under vårt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna är sådana som handlar om saker ur deras egen närhet, något som de känner igen.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva hur elevernas upplevda motivation påverkas av vardagsanknuten matematikundervisning utifrån elevernas närmiljö. Vår studie genomfördes i två klasser, en årskurs 4 och en årskurs 5. Av samtliga 37 elever besvarade 36 elever en inledande enkät med frågeställningar kring matematik varefter ett utvecklingsarbete under fem veckor med matematik utifrån den lokala dagstidningen startade. Efter avslutat utvecklingsarbete intervjuade vi 30 elever för att ta reda på hur deras motivation för matematik påverkats. Samtliga 37 elever fick även svara på en avslutande enkät.

Denna rapport ingår tillsammans med en muntlig presentation som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen ingår som slutmoment på det systemvetenskapliga programmet.Undersökningen, vilken genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen, hade som syfte att utvärdera verktyg och metoder för riskanalys av verksamheters informationssäkerhet.Medelst intervjuer av 5 experter inom området, samt med en dokumentstudie, utvärderades problemställningen kvalitativt. Resultatet blev en analys av existerande verktyg och metoder för riskanalys, med avseende på deras olika fördelar och nackdelar, samt deras resultat..

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen..

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga..