I dagens Sverige är marknadsläget i ständig förändring och på grund av den rådande lågkonjunkturen var år 2011 ett år präglat av minskad försäljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hårt av den senaste lågkonjunkturen är RNB Retail and Brands och då främst deras koncept Sisters. På grund av de sjunkande försäljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebär att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumärke och istället enbart verka som återförsäljare av externa varumärken. Frågan vi då ställer oss är vad de sjunkande försäljningssiffrorna kan bero på. Är det så att de inte känner den målgrupp de vänder sig till? Eller har de inte kunskap om vad målgruppen efterfrågar i ett erbjudande från Sisters? Kunskap om vilken image som är förenat med sitt företag är av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation på eventuella förändringar som bör göras i varumärkesstrategin.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och beskriva hur ett företag kan arbeta med varumärkesutvidgning samt identifiera framgångsfaktorer, motgångar och bakomliggande orsaker som kan förekomma vid en varumärkesutvidgning.Metod: Vår studie utgår främst från den kvalitativa metoden. Inledningsvis presenteras ett ramverk för lämplig teori för att vidare kompletteras med intervjuer. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med företagen King Salming AB, Salming Sport, Peak Performance, Björn Borg och L`Homme Rouge. Slutsats: Vi har funnit stöd i, att teorin som avser varumärkesutvidgning kan användas i verkligheten. Samtliga bolag följer en varumärkesstrategi där kärnvärden och territorium utgör basen för en varumärkesutvidgning. I de fall där varumärkesutvidgningen inte fungerat som tänkt är det också avståndet till kärnvärdet och territoriet, som är ett av det återkommande problemet.

Executive summaryOn todays fashion market, no product will become successful without branding. The competition in the growing fashion market is tuff, which makes it hard to reach the target costumers. Competition makes it difficult to reach out with a message and it is crucial to differentiate the company in the consumer market.Differentiation of the brand requires knowledge of competitors who are on the market. Understanding competitors, as well as the customer, is the basis for a well functioning communication. Different markets have different conditions and today's global market is complex.

The purpose of the Sharing Economy is to exploit unused resources between people, as an alternative to buying new and owning themselves (Gansky, 2010). Gansky (2010) argues that a major reason why the Sharing Economy has grown in recent times is, besides from the recession and people?s increased environmental awareness, the urbanization which has made people move closer to each other and in to the big cities. This in addition to an increased use of GPS technology in smartphones enables people to be constantly connected to an ever-changing network. People now share and exchange services and products from each other.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna.

Varumärket ? vår tids viktigaste tillgång. Det är en immateriell tillgång som erbjuder ettexklusivt värde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmärka sig från sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansräkning kan bestå avvarumärket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgångarär dock svåra att identifiera och på grund av detta uppstår svårigheter vid erkännande ochkapitalisering.

Studiens syfte är att undersöka krishantering ur ett varumärkesperspektiv med avsikten att fylla något av det tomrum som vi upplever inom området. Då forskningsfrågan är mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrågor: Vad är en kris? Vad är en varumärkeskris? Hur påverkas varumärket av en kris? Hur påverkar varumärket krisen? Hur försvaras ett varumärke? Sammantaget söker vi besvara frågan om vilken betydelse varumärket har i en kriskontext. Vi har använt oss av en organisk struktur, där vi delat upp vårt problem i tre teman; varumärket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnå syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena.

Today, Sweden has about forty companies owned by the government. These are active on markets with variable competition. Some have been given special areas of responsibility that in a practical notion make them monopolists. The period when most public companies where formed (and with that the following subjection to competition) during the nineties and early 2000's, forced the formerly protected businesses to act on the terms of the open market. Parallel to this development the brand has for the last twenty years evolved into something great strategic importance for the business, including the business-to-businesses (B2B).

The purpose of this master thesis is to investigate the influencing factors on the businesspotential of products with health claims, using PrimaLiv as an example. And togive recommendations on how a dairy producer, which is present in the Swedishmarket, could improve the sales rates of products with health claims. We have chosento put a main focus on the consumer, as he or she determines the business potential.This is an unusual approach since most studies cover the producer?s perspective. Wethereby wish to contribute with new knowledge on the area in question.

När ett företag väljer att utvidga sitt varumärke kan det av olika anledningar antingen gynna eller missgynna varumärkets värde. Risken att strategin påverkar varumärket negativt är större hos varumärken och det är svårt att implementera strategin rätt för att det inte ska skada imagen. Flera lyxvarumärken har någon typ av varumärkesutvidgning för att kunna öka sin tillväxt och det finns olika sätt att utföra strategin. Den här studien har fokuserats på vertikal varumärkesutvidgning nedåt hos lyxvarumärken inom modebranschen där utvidgningen erbjuder alternativ med lägre priser. Genom varumärkesutvidgningar kan det uppstå problem när företag sänker priset för att nå nya segment.

Background: The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark.

Assessing the outcome of corporate responsibility is often argued to be complicated due to long-term effects and qualitative aspects. Epstein (2008, p.261) establishes that: ?Though many think that sustainability is too difficult to measure, companies have found that unless the impacts are measured, they are commonly ignored in the resource allocation process?. Corporate responsibility is often referred to as a business case, i.e., that social and environmental concern add value to the business (Heikkurinen, 2010; Porter & van der Linde, 1995). Hence, for corporate responsibility to be a business case a strategy, corporate structure and systems, programmes and actions linked to performance measures need to be in place to assess the outcome; environmental, social as well as financial.

In June 2013 a debate concerning the consumers? right to a label of origin on food packages was held in the Swedish parliament (www, Riksdagen, 2014). The debate was sparked by some food scandals where labelling was falsely used, claiming something that was not true ? the horse-meat scandal, frozen strawberries infected by Hepatitis A, pork sold as beef, etc. These cases were not only wrong in terms of food safety, but also fraudulent and threating consumers? right to fair origin labelling.

This bachelor of economics paper discuss that the increasing globalization has put the small companies in the Swedish textile and clothing industry in a situation where internationalization has become a necessity. Furthermore has the European Union lead to that this type of companies has to seek growth on foreign markets with great socio cultural distance from the home country, Sweden. Nowadays there?s no time to internationalize in the same course of action like before. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby countries and only gradually penetrated more far-flung markets.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.