Syftet med uppsatsen är att diskutera om rekordårens bebyggelse kan med hjälp av en DIVE-analys betraktas som en del av kulturarvet. En kvalitativ metod har använts där observationer och historisk såväl som samtida litteratur varit grunden till empirin. Detta i enlighet med DIVE som undersökningsmetod. En kvalitativ analys med ett etnologiskt perspektiv har sedan gjorts. Uppsatsen utgår ifrån Grundad teori och behandlar således tidigare forskning kring kulturarvet, som begreppets karaktär och kulturarvets värden, i det avslutande kapitlet.

Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form på olika sätt och begreppet är därför mångfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande på lokal och regional nivå vuxit. Så har även den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera på hur deltagardemokrati utövas i västvärlden. Med detta enkelspåriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra länders deltagardemokratiska former utesluts.För att påvisa denna exkludering, används empiri från två fall i tredje världen där deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie.

Syftet med denna studie är att studera varför några lärarstudenter vill bli lärare och att undersöka om de är beredda på de olika krav som ställs på lärare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgång där olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förväntningar som finns på lärare idag, presenteras. Därefter följer en redovisning av åtta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lärarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför väljer studenter att studera på lärarutbildningen och vilka förväntningar har de på den? - Vad tror studenterna att det innebär att vara lärare? - Överensstämmer studenternas förväntningar på läraryrket med de krav från samhälle och föräldrar som ställs på lärare idag?I det avslutande kapitlet går att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vårdbehov samt ett nära och tätt arbete från både socialtjänst och landsting. Om myndigheterna ej får till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien är baserad på en kvalitativ metod, en riktad innehållsanalys. Ett antal begrepp från nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

Magnus Karlsson: Kulningen av idag. En studie av tre utövare. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C- uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att studera tre av dagens kulningsutövare. Jag hoppas också kunna åstadkomma ett svar på vad kulningen är och står för i dag.

Syfte: Vi vill undersöka hur verksamheten ser ut på skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. Hur arbetar lärarna för att ge dessa elever likvärdiga villkor som barn med svenska som modersmål? Teori: I den teoretiska bakgrunden har vi riktat in oss på att beskriva kursplanerna i svenska och i svenska som andraspråk samt bedömningsunderlag för ämnet svenska. Vi har även valt att redogöra för hur invandringen till Sverige sett ut historiskt sett från mitten av 1900 ? talet fram till idag.

Syftet med denna uppsats är att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även visa på de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi även för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgått från en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsättet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet är grundat på sekundärdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del är baserad på intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet är likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.