Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de två stora händelser som kom att prägla utvecklingen av svensk miljörätt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrätten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pågår fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag är gällande rätt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller våra gemenskapsrättsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan även intilliggande rättsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av både nationella och gemenskapsrättsliga regler på området.

Genom inträdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lämna företräde till EU-rätten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillämpa EU-rätten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnås skalojalitetsprincipen tillämpas i medlemsstaterna för att säkerställa att EU-rätten har ett effektivtgenomslag på nationell nivå. Då de nationella domstolarna har svårigheter med tolkningenoch tillämpningen av EU-rätten ska man rådfråga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begäran om förhandsavgörande för vägledning, detta för att EU-rätten ska tolkasoch tillämpas enhetligt. EU-domstolen är det rättskippande organ som ska säkerställaatt lag och rätt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rättsutvecklingen iunionen.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?. Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gälla på våra operationsavdelningar. Syftet med studien är att kartlägga vilka hygienregler som gäller inom region Skånes nio opererande sjukhus och om det finns någon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har använts är en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrån 17 halvstrukturerade frågor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig på operationsavdelningar i region Skåne.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det.

This Bachelor?s thesis focuses on those terms that, from a Swedish perspective, have to be fulfilled to entitle deduction for definitive losses in a cross-border merger situation. The thesis analyses one of the ten rulings from the Swedish Supreme Administrative Court which were published in 2009.The ruling is analysed in the light of the Treaty on the Functioning of the European Union, the merger directive and the Court of Justice rulings in Marks & Spencer and Lidl. The purpose is to examine if the Swedish rules concerning cross-border mergers is compatible with the EU-law. The Swedish rules concerning mergers are found in chapter 37 in the Swedish income tax act.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrätten tillämpas i Sverige och de svenska konkurrensrättsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken är att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrätten får en viss genomslagskraft. EU:s mål om en sund konkurrens nås främst genom att de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen medan de lägre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillämpningen av unionsrätten.Skyldigheten att begära förhandsavgöranden har till syfte att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den är dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillämpa unionsrätten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen.

I juni 2009 återförvisade HD ett fall till HovR:n för fortsatt handläggning. Målet som ännu ej är avgjort väcker frågeställningen huruvida det är möjligt att dra en gräns mellan 36 § AvtL och förutsättningsläran. Den förra är en del av bestämmelserna i tredje kapitlet avtalslagen som behandlar en rättshandlings ogiltighet. Även den senare fungerar i praktiken som en del av ogiltighetsläran, vilket föranleder att reglerna har ett visst gemensamt tillämpningsområde. Inte sällan åberopar käranden både 36 § AvtL och förutsättningsläran, vilket innebär att domstolen måste ta ställning till denna gränsdragningsproblematik.Arbetets kärna är kapitlet där relevanta rättsfall jämförs och analyseras.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Ett av de vanligaste sätten att bedriva näringsverksamhet i Sverige är genom att bilda ett aktiebolag. De svenska aktiebolagen regleras genom ett omfattande regelverk i aktiebolagslagen. Ägarna i ett privat aktiebolag är inte alltid tillfreds med reglerna i aktiebolagslagen, utan vill reglera vissa förhållanden ytterligare mellan sig. Aktieägarna har möjlighet att genom aktieägaravtal reglera vissa förutsättningar för verksamheten.När aktieägarna väljer att reglera vissa förhållanden mellan sig i ett aktieägaravtal kan det uppstå skillnader mellan vad som gäller enligt aktieägaravtalet och vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Det råder en självständighet mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten vilken innebär att aktieägarna inte med bindande verkan kan avtala vissa förhållanden sinsemellan samt att avtalet inte ses som aktiebolagsrättsligt gällande i vissa fall.Uppsatsen har som syfte att utreda de rättsverkningar som ett aktieägaravtal kan ge upphov till i två situationer, det handlar dels om när avtalsparterna är aktieägare, dels när avtalsparterna är styrelseledamöterna.