Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Effekter av samhällets säkerhetsarbete (ESS) är ett femårigt projekt som finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport är en delstudie inom ESS och behandlar frågeställningar inom delområdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mål är att redovisa vilka förutsättningar och förhållanden som är vanliga före, under samt efter bränder på deponier, att identifiera svaga länkar och förbättringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lämna förslag till förbättringar inom området.För att kunna nå upp till målen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianläggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anläggningar som skulle studeras ställdes två kriterier upp. Dessa var att branden inte var äldre än två år och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske på Storskogens avfallsanläggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg och Häringetorp avfallsanläggning i Växjö.De slutsatser som har dragits är att bränder på deponianläggningar är något som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen bildas.Nivån på det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet med avseende på brand skiljer sig åt mellan de tre studerade anläggningarna.

2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

En omdiskuterad fråga inom upphandlingsvärlden har på senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan ställa krav på verksamhetsövergång. Ett sådant krav innebär att myndigheten kräver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rättsföljder, oavsett om 6 b § LAS är tillämplig eller inte. De rättsföljder som 6 b § LAS ger upphov till är att arbetstagare hos den nuvarande leverantören går över till den nya leverantören med samma villkor, att övergången inte är en giltig grund för uppsägning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig på ett EU-direktiv, det så kallade överlåtelsedirektivet. För att kunna ställa ett sådant krav måste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hänsyn, och de upphandlingsrättsliga principerna.

Sedan sommaren 2010 finns det en ogiltighetssanktion i den svenska upphandlingslagstiftningen. Ett offentligt kontrakt kan ogiltigförklaras under vissa omständigheter, bland annat om den upphandlande myndigheten företagit en otillåten direktupphandling. Lagändringen har sin grund i EU:s rättsmedelsdirektiv 2007/66/EG. EU har överlämnat de rättsliga konsekvenserna av ogiltigheten åt medlemsstaternas nationella rättsordningar. För svensk del har lagstiftaren, i den proposition där ändringsdirektivet implementerades, valt ett retroaktivt upphörande innebärande att ett ogiltigförklarat offentligt kontrakt är ogiltigt från dess tillkomst.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

Effekter av samhällets säkerhetsarbete (ESS) är ett femårigt projekt som finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport är en delstudie inom ESS och behandlar frågeställningar inom delområdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mål är att redovisa vilka förutsättningar och förhållanden som är vanliga före, under samt efter bränder på deponier, att identifiera svaga länkar och förbättringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lämna förslag till förbättringar inom området.För att kunna nå upp till målen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianläggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anläggningar som skulle studeras ställdes två kriterier upp. Dessa var att branden inte var äldre än två år och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske på Storskogens avfallsanläggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg och Häringetorp avfallsanläggning i Växjö.De slutsatser som har dragits är att bränder på deponianläggningar är något som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen bildas.Nivån på det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet med avseende på brand skiljer sig åt mellan de tre studerade anläggningarna.

SammanfattningVårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

Studien undersöker olika fastighetsmäklarprogram i Sverige och om valet av högskola eller universitet påverkar framtida arbetstillfällen. Bedömer framtida arbetsgivare studenterna efter högskola och universitet samt längden på fastighetsmäklarutbildningen?I Sverige är det den statliga myndigheten Fastighetsmäklarnämnden (FMN) som kontrollerar, utbildar, informerar och registrerar fastighetsmäklare. FMN har tagit fram de formella utbildnings- och praktikkrav som krävs för en registrering till fastighetsmäklare.Utbildningskravet är satt till minst 120 högskolepoäng, vilket motsvarar två års högskolestudier vid ett utbildningsinstitut som har av FMN godkänt fastighetsmäklarprogram.I studien granskas de högskolor och universitet som erbjuder fastighetsmäklarprogram om 120 högskolepoäng respektive 180 högskolepoäng. Avgränsningen i studien har satts till fastighetsmäklarprogram som inriktar sig mot fastighetsförmedling och fastighetsvetenskap.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.

Gräsbränder är ett återkommande problem i hela Sverige och kan påverka både egendom och människor. Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av gräsbränder. Det kan vara väder/klimat, mänsklig påverkan, typ av gräs och antändningsmedel.I denna studie är målet att kartlägga vart det sker flest gräsbränder i Sverige, varför de sker och när säsongen startar och slutar. Ett annat mål med studien är att undersöka hur utsatta kommuner ser på och hanterar problemet med gräsbränder. Slutligen var syftet också att undersöka om framtida klimatförändringar kan komma att påverka gräsbrandsituationen i Sverige.För att svara på studiens mål valdes att använda en statistisk undersökning som bygger på insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).