Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ?1% MC-gängen? Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ?1 % MC-gängen? menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ?lagar och regler?. Empirin är byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna när exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna när en vindkraftspark planeras??Vilken hänsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse väger tyngre och kan en sådan bedömning göras rättssäkert?Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 kapitlet är de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt så är det dessa bestämmelser som är de bestämmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i anspråk för vindkraftsparker då båda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar på att riksintresset för energiutvinning av vindkraft väger tyngre än riksintresset för rennäringen.Ytterligare skydd finns i rennäringslagen från 1971 som dock mer skyddar mot upphävande av renskötselrätten och skyddar den enskilde samens rätt att bedriva renskötsel. Upphävandet av renskötseln kommer sällan på tal och i fallen med vindkraftsparker har ännu aldrig skett.

Denna studies fokus är styrningen i form av implementering och återkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmålen som styr den svenska skolan. Studiens syfte är att utifrån en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda målstyrningen - det vill säga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrån ett diagnostiskt test som mäter måluppfyllelsen och användandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om närbyråkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstår.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar på denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och betygskriterierna misslyckats.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade läroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att påverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvärdering kan se ut. Teori: Studien utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). Utvärdering ses som ett slags lärande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förändringar i förskolornas kvalitetsarbete på grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling?. Förändringarna kommer att bli tydligast på avdelningsnivå där den största utmaningen tycks vara att uppnå en likvärdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling mellan avdelningarna.

Bakgrund Bakgrundskapitlet innehåller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som är ramfaktorsteorin. Därefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lärares tjänst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lärares arbete. En del av kapitlet lyfter frågor gällande stress. Kapitlet redo-gör också för tidigare forskning inom ämnet.

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bästa lokalisering skall väljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hänsyn till att människors hälsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvändning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som är bästa lokalisering, även av skälighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushållningsbestämmelserna.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd.Syftet med uppsatsen är att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv.

Problemformulering: Kvinnor och män tycks shoppa olika. Existerar det ett samband mellan ledningen och butikspersonalens roll vid bemötande av och servicen till kunder, medavseende på kön, i en klädesbutik, och hur ser det sambandet i så fall ut?Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av tre fallföretag, Brothers, Sisters och MQ, undersöka huruvida skillnader i köpbeteende mellan könen kan tas fasta på för att utvecklakonkurrensfördelar för företagen. Metod: Metoden som ligger till grund för denna uppsats är enkombinerad ansats av kvalitativa samt kvantitativa metoder. Utgångspunkt har varit problemformuleringen, vilken efter analys ledde till vårt metodval samt metod för insamling av empiri.

I juni 2009 återförvisade HD ett fall till HovR:n för fortsatt handläggning. Målet som ännu ej är avgjort väcker frågeställningen huruvida det är möjligt att dra en gräns mellan 36 § AvtL och förutsättningsläran. Den förra är en del av bestämmelserna i tredje kapitlet avtalslagen som behandlar en rättshandlings ogiltighet. Även den senare fungerar i praktiken som en del av ogiltighetsläran, vilket föranleder att reglerna har ett visst gemensamt tillämpningsområde. Inte sällan åberopar käranden både 36 § AvtL och förutsättningsläran, vilket innebär att domstolen måste ta ställning till denna gränsdragningsproblematik.Arbetets kärna är kapitlet där relevanta rättsfall jämförs och analyseras.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur svenska företag går tillväga vid implementeringen av viral marknadsföring och hur detta är kopplat till företagets varumärkesutveckling. Vi ämnar finna hur den processen ser ut samt hur varumärket kopplas till kampanjen. Uppsatsen har utgått från en deduktiv ansats och studien genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuer genomfördes via telefon med fyra svenska företag inom olika branscher. De olika respondenterna hade alla erfarenhet från viral marknadsföring.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka svenska företags internationaliseringsprocess till Polen. Vi har valt att fokusera på kvalité och hur man förmedlar kvalité vid internationalisering till ett nytt land och i vårt fall, Polen. Vi vill även erhålla kunskap om den polska marknaden och den polska kunden, betydelsen av nätverk och relationer på en ny marknad och hur olika etableringsformer spelar roll vid överföringen av kvalité av produkter. För att kunna uppnå uppsatsen syfte har vi utformat följande forskningsfråga: Hur kan svenska företag förmedla kvalité av sina produkter till den polska marknaden? För att kunna besvara frågorna har vi valt en kvalitativ ansats och tillämpat oss av en fallstudie som forskningsstrategi. Vår teoretiska referensram innehåller en beskrivning av Överföringen av kvalité i internationaliseringsprocessen, Relationsmarknadsföring och Relationer i nätverk.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ettfåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare.Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studiebygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen frånåren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gälleravyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att använda mig av tre fiktiva företag.

Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv.

I examensarbetets nio kapitel söker jag efter råd, erfarenheter och fallgropar för att kunna föreslå en arbetsprocess för förändringsarbete av miljonprogrammen där brukarnas engagemang och delaktighet optimeras. Arbetet består av tre övergripande delar varav den första utgörs av en teoretisk bakgrund och är uppdelad i tre kapitel. Det första kapitlet behandlar ämnet visioner kopplade till de upprustningar som miljonprogrammen står inför idag. Vid studerandet av olika visioner fick det mig att fundera över vilka förändringar som har gjorts tidigare. Följande kapitel handlar därför om de tidiga upprustningsförsök som gjordes samt en allmän introduktion till miljonprogrammen.