Det finns idag ett flertal teorier om vad som kÀnnetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta stÀller pÄ dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gÄ tillvÀga för att uppnÄ det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanstÀllningar som nu Àger rum inom detaljhandeln förÀndrar förutsÀttningarna för levererande av service ytterligare. De krav som stÀlls pÄ service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhÄllande till extraanstÀllningar, gör det sÄledes intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gÀllande extraanstÀllningar i servicemötet. VÄrt syfte Àr att belysa problematiken med extraanstÀllda gÀllande servicemötet i detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.

Inledningen beskriver hur intresset för hur företag arbetar med miljö och sociala aspekter harökat under de senaste Ären. I och med detta blir kommunikation av dessa frÄgor en alltviktigare del av företagens arbete. IKEA Àr ett av de företag som uppmÀrksammat de ökadekrav som stÀlls pÄ att företagen ska ta samhÀllsansvar och denna uppsats syftar till attundersöka vilket ansvar och vilken öppenhet IKEA förmedlar genom sin CSR-rapportering.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka defrÄgestÀllningar som formulerats. Uppsatsförfattarna har valt att utföra textanalys pÄ deundersökta CSR-rapporterna. Textanalys Àr ett sammanfattande begrepp för mÄnga olikametoder dÀr texter sönderdelas och analyseras.

SammanfattningElförsörjning Àr en av samhÀllets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krÀvs det bland annat att denne ingÄr avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ÄlÀgger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berÀttigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rÀtten till avbrott i elöverföringen ska fÄ vidtas krÀvs att vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda.

Ideella föreningar Àr enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsÀttningar, befriade frÄn skattskyldighet för sÄvÀl inkomstskatt som mervÀrdesskatt. I den nuvarande regleringen gÀller samma bedömningsgrunder för vad som Àr skattebefriat i de bÄda skatteslagen. Detta framgÄr av den hÀnvisning som finns i 4 kap. 8 § mervÀrdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas lÀngre ned i denna framstÀllning.Medan inkomstskatt Àr en nationell angelÀgenhet Àr mervÀrdesskatt ett av de rÀttsomrÄden som omfattas av EU:s normgivningsmakt.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som kunden anser pÄverkar och avgör valet av researrangör samt jÀmföra detta med researrangörernas egen syn.En avgrÀnsning har gjorts till tvÄ researrangörer, Ving och Fritidsresor samt till privatturism. Studiens disposition bestÄr av ett inledande kapitel i form av introduktion dÀr bakgrund, syfte och frÄgestÀllningar presenteras följt av en avgrÀnsning. Vidare presenteras studiens teoretiska grund som följs av det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet. Det fjÀrde kapitlet bestÄr av den insamlade empirin och uppsatsen avslutas med analys och slutsatser som baseras pÄ de ovannÀmnda kapitlen.Studien undersöks utifrÄn fyra teorier vilka belyser konsumentbeteende, köpprocess, kundtillfredsstÀllelse och eventuella gap mellan kundernas samt företagens uppfattning. Dessa teorier ligger till grund för studiens diskussion och slutsats.

Under de senaste decennierna har Àmnet företagsvÀrdering blivit alltmer populÀrt. En av anledningarna Àr den globaliserade företagsvÀrlden dÀr företag byter Àgare för varje dag som gÄr. Mycket av forskning som handlar just om det Àmnet har gjorts nÀr det gÀller vÀrdering av noterade företag. Dock Àr det inte mÄnga som forskat kring hur en vÀrdering gÄr till i onoterade företag. PÄ grund av det har vi bestÀmt oss att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader vid vÀrdering av noterade och onoterade företag i praktik jÀmfört med teorin och i sÄ fall vilka.

Bakgrund: Behovet av reliabla, kliniskt anvĂ€ndbara utvĂ€rderingsinstrument för sjukgymnastinsatser inom pediatrik Ă€r stort. Studien undersöker huruvida klassifikationssystemet ICF (Klassifikation av funktionstillstĂ„nd, funktionshinder och hĂ€lsa) bidrar till detta.Syfte: Undersöka test-retest-reliabilitet för nio utvalda moment avseende ?Att gĂ„ och röra sig omkring? under kapitlet Förflyttning inom komponenten Aktivitet och Delaktighet i ICF för ungdomar med fysiska funktionshinder pga cerebral pares (CP), genom att lĂ„ta ungdomarna sjĂ€lva och en förĂ€ldrer bedöma ungdomens funktionsförmĂ„ga.Även undersöka om det föreligger skillnader mellan ungdomarnas respektiveförĂ€ldrarnas bedömningar.Metod: Studiematerialet utgjordes av 33 ungdomar, med respektive förĂ€lder, pĂ„ högstadieoch gymnasienivĂ„, med diagnosen CP, GMFCS I-III (Gross Motor Function Classification System).ÖverenstĂ€mmelsen mellan bedömningstillfĂ€llena berĂ€knades med hjĂ€lp av Spearman Correlation Coefficient samt Elisabeth Svenssons metod för stabilitet mellan tvĂ„ mĂ€ttillfĂ€llen.Skillnader mellan ungdomarnas respektive förĂ€ldrarnas bedömningar berĂ€knades med hjĂ€lp av Fisher?s Exact Test. Konfidensintervall och Z-score berĂ€knades ocksĂ„ utifrĂ„n Elisabeth Svenssons metod.Resultat: BerĂ€kningarna avseende överensstĂ€mmelse visade sammantaget att sju av de nio momenten bedömdes Ă€ga tillfredsstĂ€llande tillförlitlighet sĂ„vida förĂ€ldern genomförde bedömningen, medan sĂ„ var fallet för endast tre av momenten, nĂ€r ungdomen gjorde bedömningen.BerĂ€kningar avseende skillnader mellan ungdomarnas respektive förĂ€ldrarnas bedömningar visade sammantaget signifikant skillnad för tre av momenten.Konklusion: Resultatet visade att sju av de nio testade momenten sammantaget kunde beaktas som reliabla betrĂ€ffande bedömning av gĂ„ng- och förflyttningsförmĂ„ga för ungdomar med CP, GMFCS I-III. Tillförlitligheten var generellt sett högre sĂ„vida förĂ€ldern gjorde bedömningen.Skillnader mellan ungdomarnas respektive förĂ€ldrarnas bedömningar förekom sammantaget för tre av momenten..

Bakgrund/Problem: Hur kan ett rese-community gynna ett företags lÄngsiktiga relation till sina kunder?Syftet med uppsatsen Àr att analysera och skapa förstÄelse för vilken roll och funktion rese-communities spelar ur ett relations-orienterat marknadsföringsperspektiv.Denna undersöknings upplÀggning baseras helt pÄ det problem som definierats samt det syfte i vilket undersökningen bedrivs. I denna uppsats har jag valt att anvÀnda mig av sÄvÀl en deskriptiv som explorativ undersökningsstrategi. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av en kombination av deduktiv och induktiv ansats, dÄ jag anser att undersökningen prÀglas av en abduktivt ansats. Det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet har varit kvalitativt.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med olika material. DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar. InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.

Inledning De senaste Ärens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken Àr formulerad enligt den sjÀlvreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att Är 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som pÄfrivillig basis valt att tillÀmpa bolagskoden.Kommande fas vad gÀller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det rÄder stor osÀkerhet bland mindre noterade bolag angÄendetillÀmpningen av bolagskoden. NÀrmare hÀlften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur begreppen tillgÀnglighet och förebyggande i skollagen 2010:800 andra kapitlet 25 § beskrivs implementeras i grundskolekuratorers och en skolsocionoms arbete samt att granska budget pÄ stats-, kommun- och förvaltningsnivÄ som berör skollagens faststÀllande av elevhÀlsa. Empirin utgjordes av enskilda intervjuer och olika officiella dokument. Intervjurespondenterna var fyra grundskolekuratorer och en skolsocionom. Dokumenten var i form av fem grundskolekuratorers arbetsbeskrivningar, deras procentuella tjÀnstgöring och elevantal pÄ de skolor de arbetar samt budget pÄ stats-, kommun- och förvaltningsnivÄ. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskrivs lagens begrepp tillgÀnglighet och förebyggande av skolkuratorerna och skolsocionomen? Hur skildras fem grundskolekuratorers arbetsbeskrivning och hur skildras deras tjÀnster i procent i förhÄllande till det antal elever de ansvarar för? Hur beskrivs det i budget att stats-, kommun- och förvaltningsnivÄ har bidragit till implementeringen av lagen i elevhÀlsan? Vi anvÀnde oss av kvalitativ metod med kodning och komparativ analys.

Detta kandidatexamensarbete har gÄtt ut pÄ att undersöka och beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut. Syftet har Àven varit att se vad landskapsarkitekten har för potential att anvÀnda jordsaneringsmetoden fytoremediering, som ett arbetsverktyg. För att ge lÀsaren en inblick i designprocessen, dess komplexitet och natur, har vi dokumenterat vÄrt arbete med uppstarten av ett pilotprojekt i SmÄland. Under kursens gÄng har vi arbetat fram ett gestaltningsförslag av ett förorenat omrÄdet utanför ett gammalt glasbruk, i orten Boda Glasbruk. I gestaltningsarbetet har metoden fytoremediering varit projektets utgÄngspunkt.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering pÄ den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssÀttet pÄverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken pÄverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie dÀr vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som Àr relevant för uppsatsen. Vi ger ocksÄ rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker pÄ den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssÀtt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men ocksÄ i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprÀttas eller löpande under Äret och Àrett grundlÀggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gÄtill, men det Àr ÀndÄ inte alltid uppenbart hur en sÄdan skall ske. PÄ senare Är har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de Àldre,etablerade principerna. Detta gör det svÄrt att följa en enhetlig teori för hur intÀkter skallredovisas. FrÄgor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmÀrksammade, vilket bland annat mÀrks pÄ antalet mÄl som avgjorts i RegeringsrÀtten.Denna uppsats behandlar periodisering av intÀkter och vilka normer som styr utfallet irÀttsfall.

Detta arbete syftade till att ta fram en fördjupad insatsplan för verkstaden pÄ nivÄ 1000 i Malmbergets gruva. Den fördjupade insatsplanen skulle bestÄ av en riskinventering över verkstaden, en riskanalys för insatser vid brand, rekommenderade ÄtgÀrder vid brand samt diskussion om vilka osÀkerheter som kan förkomma vid en insats. MÄlet med rapporten var att underlÀtta insatspersonalens arbete och göra dem medvetna om riskerna vid en insats. I lagen om skydd mot olyckor Äterfinns i första kapitlet tredje paragrafen att: ?rÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?.