Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrÄn sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi Àr att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrÄn vÄra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt vÄra etiska reflektioner kring vÄra respektive fÀlt kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vÄrt material Àr ocksÄ presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i vÀrnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande pÄ individernas identitetsskapande. Strukturen inom militÀren Àr traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelÀrare, med fokus pÄ minoriteten mÀn.

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

Sverige Ă€r ett land som internationellt sett lĂ€nge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, dĂ€r just denna beryktade tolerans i nulĂ€get utsatts för ifrĂ„gasĂ€ttande. Anledningen till detta Ă€r fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig krĂ€nkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev vĂ€ckande av allmĂ€nt Ă„tal enligt den nya tillĂ€ggsbestĂ€mmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Uppsatsen tar avstamp i skeppsmÀklaren ? en profession som ter sig oumbÀrlig inom sjöfartsnÀringen. VÄr ambition Àr att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmÀklarens vardag och belysa eventuella svÄrigheter och oklarheter i rÀttstillÀmpningen - framförallt betrÀffande kvarstadsrÀtten. DÀrutöver fokuserar vi pÄ skeppsmÀklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktÀr.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Aktiebolagets uppkomst gĂ„r att hĂ€rledas Ă€nda tillbaka till medeltidens handelsliv, frĂ€mst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, dĂ€r kapitalet utgjorde sĂ€kerheten i bolaget, samt att delĂ€garnas egna förmögenheter skiljdes frĂ„n detta kapital var en nyhet pĂ„ den tiden. Än idag Ă€r aktiebolaget en viktig del av affĂ€rslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger pĂ„ en kapitalkonstruktion, det vill sĂ€ga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenĂ€rer genom att stĂ€lla upp regler för att se till att bolaget alltid har nĂ„got slags kapital, ett sĂ„ kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte pĂ„ villkor dĂ„ bolaget mĂ„ste trĂ€da i likvidation.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikÀmnet presenteras pÄ en traditionell skola och pÄ en Montessoriskola och hur vÀl de förhÄller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lÀra. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat pÄ bÄda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lÀrande i skolan och i Àmnet matematik, Skolverkets syn pÄ lÀrande och vilka teorier som Lpo94 baseras pÄ. Eftersom jag Àven har observerat pÄ en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig pÄ metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlÀrning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en fÀrdig produkt som endast förs över till eleven.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhÄllande till lÀroplanen. Malmö Högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sÀtt att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i en förskola i förhÄllande till lÀroplanen. Studiens syfte Àr att beskriva hur pedagoger verksamma pÄ en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till lÀroplanen. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i sÄ fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jÀmstÀlld/jÀmlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar pÄ avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort en gruppintervju samt observationer pÄ en förskola.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av lÀsförstÄelse som erbjuds i lÀromedel i svenska, naturkunskap och samhÀllskunskap i skolans mellanÄr. Undersökningen söker svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i lÀroböcker i svenska, samhÀllskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanÄr och hur dessa kan förstÄs i relation till teorier och forskning kring lÀsförstÄelse.Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolÀmne, och genomförs med hjÀlp av kvalitativ textanalys. De lÀromedel som analyseras Àr Bums (svenska), Koll pÄ vÀrlden (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna anvÀnds af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg.Studien visar att samtliga lÀromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmÀssig hög andel av lÀsförstÄelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. SvenskÀmnets lÀromedel innefattar en större bredd av bÄde lÀsförstÄelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i lÀromedlen i samhÀllskunskap och naturkunskap.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.

Titelbloggens trovĂ€rdighet som kommunikationskanalSĂ„ kan man ocksĂ„ göra men det Ă€r inte rĂ€tt ? OmFörfattareUlrika LĂ„ng & Emelie ÖverdahlHandledarePia Arborelius NivĂ„Kandidatuppsats, marknadsföring (15 hp), VT 2010Nyckelordkommunikationskanal, blogg.Bloggar som kommunikationskanal, marknadsföring,Problemformuleringkonsumenten? Under vilka förutsĂ€ttningar Ă€r bloggen en trovĂ€rdigkommunikationskanal?Kan företag strategiskt anvĂ€nda sig av bloggar för att nĂ„SyftetrovĂ€rdig kommunikationskanal respektive inte blir det, ur ettföretagsperspektiv.Syftet Ă€r att förklara under vilka förutsĂ€ttningar bloggen blir enMetodbloggare samt fyra lĂ€sare av bloggar har intervjuats inom Ă€mnet,under vilka förutsĂ€ttningar bloggen Ă€r en trovĂ€rdigkommunikationskanal.Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. TreTeoretiskt perspektivsom ligger till grund för uppsatsen. Teorin inleds med engrundlĂ€ggande beskrivning av kommunikation samt Internet somkommunikationskanal, för att sedan smalna av mot Ă€mnet bloggoch bloggen som kommunikationskanal.I den teoretiska referensramen presenteras de teorier och modellerEmpiriskt perspektivdjupintervjuer med bloggare samt lĂ€sare av bloggar.I det empiriska kapitlet presenterar vi insamlad fakta frĂ„nSlutsatsStudien visar att företag kan anvĂ€nda bloggen för att strategiskt nĂ„konsumenten. UtifrĂ„n studien kan konstateras att bloggen blir entrovĂ€rdig kommunikationskanal under vissa specifikaförutsĂ€ttningar.