Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur eleverna pÄ en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, att fÄ möjligheten att pÄverka ens utbildning och arbets-/lÀrningsmiljö upplever jag som nÄgot vÀldigt viktigt. Under min egen skolgÄng var det inte förrÀn i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs pÄ allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar pÄ en lÄg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte Àr att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar pÄ deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgÄ ifrÄn tre huvudbyggstenar, dessa Àr superhjÀltar, manlighet och 9-10 Äriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer Àven att ta upp hur dessa sammanflÀtas och hur pojkarna reagerar och pÄverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrÄn bilder av superhjÀltar. Den första delen Àr en relativt djupgÄende problematisering om vad en superhjÀlte egentligen Àr, det Àr tydligt att det Àr mer Àn vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt pÄ den typ av manlighet som superhjÀlten symboliserar. Detta Àr den hegemoniska manligheten vilken vi fÄr oss tilldelade i filmer och via övrig media.

NivÄ Civilekonomuppsats , VT 2011Nyckelord Styrelsens funktioner, styrelsens komposition, familjeföretag.Problemformulering Vilka faktorer Àr det som avgör i vilken utstrÀckning styrelsens funktioner betonas?Syfte Syftet med arbetet Àr att förklara styrelsens funktioner i familjeföretag.Uppsatsens metod Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen, dÄ det byggts upp en teoretisk referensram som sedan empiriskt prövats pÄ ett visst omrÄde. Det ges Àven plats för en induktiv ansats, för att kunna komma Ät fler aspekter som teorin inte tar upp.Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas styrelsens funktioner och hur olika faktorer kan tÀnkas pÄverka dessa funktioner. Det utvecklas hypoteser utifrÄn vilka faktorer som pÄverkar styrelsens komposition och funktioner.Empirisk metod I detta kapitel förklaras det vilken undersökningsmetod som anvÀnts och hur det empiriska materialet har samlats in. I kapitlet beskrivs det ocksÄ hur det empiriska materialet har analyserats.Slutsats Studien visar att det finns en negativ korrelation mellan VD och styrelsens komposition och en positiv korrelation mellan fler generationer i familjen och styrelsens komposition.

Byggsektorn stÄr idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvÀrde stÄr i fokus. NCC:s svar Àr utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter. Syftet med examensarbetet riktar in sig mot fyra omrÄden: undersöka tillÀmpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssÀttet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbÀttringar som kan göras inför framtiden.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Uppsatsen tar avstamp i skeppsmÀklaren ? en profession som ter sig oumbÀrlig inom sjöfartsnÀringen. VÄr ambition Àr att illustrera hur juridiken avspeglar sig i skeppsmÀklarens vardag och belysa eventuella svÄrigheter och oklarheter i rÀttstillÀmpningen - framförallt betrÀffande kvarstadsrÀtten. DÀrutöver fokuserar vi pÄ skeppsmÀklaren som mellanman ? en roll av vilken det följer ett antal problem av skiftande karaktÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna till att förbÀttra ersÀttningssystemet i företaget och dÀrmed förstÀrka konsulters incitament till att utföra tjÀnster, med fokus pÄ sÄvÀl mission som vinstoptimering, Ät företaget. Vi vill ocksÄ genom vÄr undersökning bidra till att identifiera de kritiska faktorerna för att sÀkra samförstÄnd och samarbete. Studien sker enligt den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats. Undersökningen Àr en enklare variant av fallstudie och insamlad data bestÄr utav relevant litteratur och intervjuer. Teorier och modeller anvÀnds för att skapa en djupare förstÄelse och ligger till grund för analysen.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.

PrestationsmĂ€tning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mĂ€tningen sĂ„ att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes dĂ€r vi argumenterar att storytelling kan hjĂ€lpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmĂ„ttsystem.Uppsatsen belyser sjĂ€lva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anstĂ€llda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan anvĂ€ndas för att tydliggöra organisatoriska mĂ„l internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmÄga att bidra till ÀndamÄlsenliga kommunikationslösningar för bÀttre samverkan inom vÄrd och omsorgsverksamheten. DÄ Àmnet design som bÄde process, arbetsmetoder och tankesÀtt Àr ett relativt outforskat Àmne har studien fÄtt en explorativ karaktÀr. För att möjliggöra forskning kring detta föga kÀnda Àmne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjÀnstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion pÄ bristande samverkan mellan olika vÄrdgivare och mÄlsÀttningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vÄrdtagaren en mer ÀndamÄlsenlig vÄrd och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lÀmna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnÀtverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Det hÀr Àr en undersökning om hollÀndares val att flytta till VÀrmland och att starta eget företag sett utifrÄn ett work-life balance perspektiv. De teorier som har anvÀnts Àr frÀmst work-life balance teorin men Àven teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag Äterfinns. Inom work-life balance gÄr jag igenom hur olika typer av förÀndringar i samhÀllet har pÄverkat och pÄverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas Àven upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut Àr pÄ nÄgot sÀtt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptÀckter utifrÄn den analys jag gjort av mina respondenters berÀttelser och kopplar det till de teorier jag anvÀnt mig av.

Jag vill i den hÀr uppsatsen ge en bild av hur nÄgra lÀrare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer Àven lÀrarnas förhÄllningssÀtt till svenskÀmnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskÀmnet, varför lÀraren har valt att anvÀnda skönlitteratur pÄ det sÀttet och vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda skönlitteratur i svenskÀmnet. I kapitlet Historiskt perspektiv pÄ skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolvÀsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskÀmnet. LitteraturgenomgÄngen ger en teoretisk genomgÄng av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för mÀnniskan.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Syftet med studien Àr att kritiskt granska och jÀmföra lÀrares och skolledares syn pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar pÄ omrÄden som frÀmst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta lÀrare och sex skolledare i förskolan frÄn fem kommuner.UtifrÄn syftet kartlÀggs följande omrÄden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förÀndring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en mÀnniskas livsvÀrld, andra vÀrldar runtomkring samt förbindelser dem emellan.