Abstrakt: I en verksamhet är humankapitalet, det vill säga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag väljer att ta upp kostnader kring anställning, träning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som är till nytta för företaget. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen undersöks tre byggföretags årsredovisningar mellan åren 2003 och 2012 med hjälp av sökord som är kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna.

The survival of hatchery reared smolts is generally low after release. To get a better understanding of what variables affecting migration success, Atlantic salmon smolts were studied during their out-migration in the old river channel in the lower part of river Umeälven. The area consists of shifting habitat and complex structures which causes difficulties for smolt on their migration out to sea. The aim of this study was to try to determine the effects of feed restriction, fin conditions and different physical barriers in the river, on the migratory behavior of Atlantic salmon smolts in the river Umeälven. The river was divided into six different sections using acoustic receivers strategically deployed along the river. Two-year old hatchery-reared smolts (n=150), in three different weight classes, were tagged with acoustic transmitters.

Den svenska skolan är idag resultatstyrd och det finns ett större krav jämfört med tidigare att nå mål och visa upp resultat. Uppföljning av mål- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning är därmed också något som fått en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielevers upplevda självkänsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lärare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet på en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i åldrarna 16-19 år.

Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Som en del i Maskiningenjörsutbildningen vid Karlstads Universitet har detta examensarbete utförts under höstterminen 2013. Uppdragsgivaren är Barillagruppen som är världens största producent av pasta och pastasåser samt Europas ledande bagerikoncern. I Sverige känner vi främst igen varumärkena Barilla och Wasa, den senare är världens största producent av knäckebröd. Produkter med varumärket Wasa produceras idag vid fabrikerna i Filipstad och i Celle i Tyskland. Det är i fabriken i Filipstad som detta examensarbete är utfört.Arbetets utformning har skett till en början genom att undersöka och bekanta sig med fabriken och dess processer.

Både den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mål att stärka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbärare samt att öka mångfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjänster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillräckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), där sektorerna tillsammans ska definiera samhällsutmaningar, forma insatser, nå gemensamma mål och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, Frälsningsarmén och Bräcke Diakoni i syfte att nå gemensamma mål i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte är att undersöka organisationernas syn på samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda på i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers påverkansgrad och delaktighet inom samhällsutveckling har stärks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer. .

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing.

PICAB har i samarbete med Storklintens skidanläggning påbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mäta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. Punkttätheten av GNSS-punkternabestäms av terrängens ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krävs. Nästa steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmätt data av GNSS-punkter till en terrängmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrängmodellentill pistmaskinerna.