Titel: Hjältar och offer - Hur Dafgård och Findus hanterat hästköttskandalen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90Författare: Linda Eriksson och Matilda GöranssonHandledare: Mathias SylwanExaminator: Anna EdinDatum: 2013 JuniSyfte: Analysera hur Dafgård och Findus hanterat en pågående kris, hur de har bemött medierna och om det går att identifiera tydliga krisstrategier hos företagen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av företagens uttalande i artiklar och pressmeddeladen utifrån kriskommunikationsteorier.Resultat & slutsats: Det går att identifiera flera typer av krisstrategier som företagen använt sig av. Utifrån teorin har företagen hanterat krisen väl.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka krisens efterspel och eventuella långvariga effekter. Nyckelord: Kriskommunikation, krishantering, hästköttskandal, Findus, Dafgård..

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals.

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden.

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

Due to human influences on the climate an increase in Earth's mean temperature is today an accepted conception. With a rising temperature discussions have started how the climate in an area will change in the future. Equally interesting and important is it also to study the precipitation in an area. Precipitation is the factor, next to temperature, that affects most how a climate in an area looks like and feels. Since precipitation is connected to evaporation the latter parameter is also of interest to study.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. Utifrån teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Uppsatsens syfte är att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jämförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen använder sig av är en litteraturstudie samt en kvantitativ jämförelse mellan de olika länen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhållandena och statens roll har förändrats från krisen efter första världskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förändrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjälp av de olika typerna av arbetslöshet.

The purpose of this essay was to see how the child's voice was being heard in the verdicts in trials. I looked into court cases where parents wanted custody of their child/children. The focus of my analysis was on how the verdicts were presented and if the child/children were described in the court cases. The method that I used was qualitative documentanalysis. I chose seven court cases to investigate and analyse.I described theories of Foucault's power to get a different perspective on courtroom cases and the children's voice.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

This paper studies the relationship between individual characteristics of displaced workers and the probability of re-employment. A competing risks hazard model is used, distinguishing between exits from joblessness to self-employment and to paid-employment. All individuals between 25 and 55 years of age, at the time of displacement, that suffered from at least one year of joblessness after being displaced between 1990 and 1998 due to establishment closures that occurred between 1990 and 2001 are included. This allows for the closure procedure to be between one and three years long. Each individual is followed, from the year of displacement until the year of re-employment or at the latest, ten years after displacement.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning.