Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 års läroplan inhämta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krävs det att läroböckerna tar upp frågor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhållanden på ett korrekt och mångsidigt sätt. En granskning gjord av Statens Institut för Läromedel (SIL) 1990 beträffande hur de samiska förhållandena behandlas i läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister ? samerna var i stort sätt osynliga i dessa läroböcker.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de två stora händelser som kom att prägla utvecklingen av svensk miljörätt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrätten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pågår fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag är gällande rätt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller våra gemenskapsrättsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan även intilliggande rättsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av både nationella och gemenskapsrättsliga regler på området.

Produktplacering utvecklades på 1920-talet inom amerikansk film och huvudsyftet då handlade inte om att tjäna pengar. Produkterna lånades på den tiden bara ut till skådespelarna för användning. Senare upptäckte företagen styrkan att koppla samman produkten med skådespelarna och produktplacering började att användas som ett promotionverktyg. Inte förrän på 1980-talet började företag betala filmbolag för att få placera sina produkter i filmer. Produktplacering används för att demonstrera hur produkten används, öka medvetenheten om ett varumärke och för att identifiera en livsstil på ett naturligt sätt.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Följsam tillverkning är en relativt ny tillverkningsstrategi som myntades i slutet av 1990-talet och har fram till idag fått en allt starkare plats i den akademiska världen av tillverkningsteknik. Vissa säger att strategin är nödvändig för att uppnå tillverkning i världsklass. Det finns ett antal forskningsartiklar som föreslår ett taxonomiskt ramverk, inklusive drivkrafter och förmågor, som är associerade med följsam tillverkning. Den här studien har två huvudsakliga syften. Det första syftet är att etablera en sammanställning av drivkrafter och förmågor som diskuterats i tidigare forskning.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna.

I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets säkerhet. Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade terrorhoten i världen, samtidigt ökade även säkerhetspolisens krav att skydda statens säkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hårdare åtgärder. Terroristbekämpningens inflytande har påverkat även säkerhetstjänstens organisering i Norden. Syftet med uppsatsen är att granska och jämföra säkerhetspolisens verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska säkerhetstjänsten.

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat..

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Syftet med denna studie är att belysa hur personer som uppbär försörjningsstöd upplever sin situation. För att undersöka detta har jag valt att intervjua personer som för tillfället lever på försörjningsstöd i en kommun i Mellansverige. Jag genomför intervjuerna med kvalitativa forskningsintervjuer och allt mitt empiriska material utgörs av dessa intervjuer. Jag har valt att analysera mitt material utifrån empowermentteorin med hjälp av fyra teman som är centrala inom teorin. Dessa teman är delaktighet, självtillit, stolthet och makt.

Det växande intresset för miljöfrågor har ökat kraven på företagen. Intressenterna kräver att företagen kan hantera miljöfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Att införa ett miljöledningssystem är ett sätt att arbeta med miljöfrågorna. För att kommunicera ut miljöarbetet används företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men är i mångt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.