En jämförande studie mellan finska och svenska säkerhetspolisen
I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets säkerhet. Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade terrorhoten i världen, samtidigt ökade även säkerhetspolisens krav att skydda statens säkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hårdare åtgärder. Terroristbekämpningens inflytande har påverkat även säkerhetstjänstens organisering i Norden. Syftet med uppsatsen är att granska och jämföra säkerhetspolisens verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska säkerhetstjänsten. I uppsatsen studeras säkerhetspolisens årsredovisningar från slutet av 1990-talet fram till 2005. Motivering till denna tidsram är de ökade terrorhot efter terrorattentaten den 11 september 2001. Detta för att kunna se om det har skett förändringar i organisering efter händelsen. Även åren innan terrorattentatet studeras eftersom jag vill ta reda på hur myndigheternas organisationsstrukturer såg ut då. Årsredovisningar som används i arbetet kan anses som trovärdiga eftersom de innehåller faktabaserad information från myndigheternas händelser inom året i fråga. De teorier som används är Robert Dahls teori om demokrati och Jörgen Westerståhls teori om den svenska demokratin samt en modell över säkerhetstjänstens verksamhet. Eftersom båda säkerhetstjänster håller den mesta av verksamheten hemlig är det svårt att bedöma om omorganiseringar har effektiviserat verksamheten vilket har varit målsättningen. Det kan dock konstateras att kontraterrorismen har fått mer uppmärksamhet samband med terroristbekämpning.