The purpose of this Masters thesis is to examine how young womens sexuality is described in Swedish youth novels. The analysis is based upon eight books of which four were published during the period from 1970 to 1975 and four books were published during 2000 to 2005. The theoretical framework is based on a gender theoretical perspective where Yvonne Hirdmans theories about a gender system and Ylva Elwin-Nowaks and Heléne Thomssons ideas about gender construction are crucial. Also Anthony Giddens theories about sexuality in the late modern society are used, where the plastic sexuality and the pure relationship are central ideas. The method is based upon textual analysis, and a model of analysis is constructed with its basis in the theoretical attempt.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional Golfers´ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter från Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport är att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försälja fastigheten Värby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt få kunskap om den planprocess som föregick beslutet. I vårt val av metod har vi varit angelägna om att skapa förutsättningar för replikation och utvärdering. Rapport är utförd med en kvalitativ fältstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundär analys. Undersökningen bygger på en explorativ metod genom att vi kompletterat våra sekundärdata med ett flertal intervjuer. Genom vår omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fått tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlägga en golfanläggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalråd i Malmö kommun, arbeta med golfanläggningen och det var han som lade fram iden om att golfanläggningen skulle ligga i Torup.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras.

Henriksson, Kristina (2009). Assessing student teachers through conversation - an interactional analysis of student-teaching conferencesThe aim of this study is to identify the characteristics of student-teaching conferences. During a school-based education for student teachers, teacher educators from the university visit the student teachers. They also have conversations, so-called student-teaching conferences, with the students school mentors to assess the student teachers knowledge. These conversations aim at assessing the student teachers professional knowledge at the end of a shool-based education.

The role of cultural policy within the general political planning of a community can vary both historically and regionally. The aim of this study has been to explore the cultural policy plans, during the 1990's, in the recently formed geographical region of "Västra Götaland". This is a qualitative study, carried out during 1999, and based upon structured interviews with five representatives of the cultural-policy sector in the "Västra Götaland" region. In order to identify connections and tendencies in a more general social context the aims of the five representatives regarding cultural policy have been explored from the perspective of three cultural policy paradigms, namely Dorte Skot-Hansen, Olav R. Spilling and Göran Nylöf.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.

Stump harvest could be found in the late 1970?s and the early 1980?s. And now when the prices on energy are high it has become an interesting topic again. This work has been conducted within Holmen Skog?s stump harvest testing in Norrköping.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of market-led culture, focusing on literature, within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards cooperation between culture and business by comparing the attitudes and ideas expressed in the governmental policy documents from the 1970s with the governmental policy documents from the 1990s. To illuminate, and with an effort to explain, these attitudes and ideas expressed in the documents their political and social context has been studied as well. The theoretical starting point is two political ideologies, and Danish cultural policy researcher Dorte Skot-Hansens theories of cultural policy in the Nordic countries. The methodological starting point is two variants of analyses that are textual ones.

Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förändrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes år 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som påverkar resenärerna till att välja att arbetspendla på Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lägst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag själv pendlat mycket och har dåliga erfarenheter av pålitligheten hos tågtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten Hägerstrands tidsgeografi från 1970. Samt från trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt.

The conditions for art in Romania have gone through big changes since the collapse of the regime in December of 1989. Under the Communist regime the artists had to work within a dualistic system completely unlike the one that developed in the West during the same period.Similar to the other countries of the former Eastern block, the communist Romanian state had understood the great potential that art has as a form of propaganda. Thus the regime secured full control over the art that would be allowed into the public space. In response to the confines set on the artistic expressions, a non-official art began to develop alongside the official art of the state.These two layers of Romanian art history were dissolved when Ceausescu?s regime finally came to an end in 1989.

Denna magisteruppsats i sociologi avser att beskriva och analysera genusforskningens utveckling från det politiska och det filosofiska till det vetenskapliga tänkandet. Anledningen till att denna uppsats kom att handla om genusforskningen var för att ämnet känns aktuellt både ur en privat - och samhällssynvinkel. Dessutom är ämnet genusforskningen något som blir mer och mer uppmärksammat och då genusforskningen i Sverige fyller 30 år känns det angeläget att uppmärksamma det i en uppsats och redogöra för hur viktigt det är att uppmärksamma ämnet och se på världen med genusglasögon. Den teoretiska delen avser att förklara de olika begreppen inom genusforskningen för att läsaren ska få en förförståelse. En analys kommer att genomföras hur genusforskningen har utvecklats från det politiska och filosofiska tänkandet till det vetenskapliga.

Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat..

Sammanfattningen av uppsatsen får börja med ett citat av visionären C O Rahm. Denna man var något före sin tid och såg den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter är dess förutsättningar såsom Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jämna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrängen, och närvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen så att säga är skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur småbarnspappor födda på 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med småbarnspappor genomförts. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhällets och omgivningens normativa förväntningar och vilken betydelse läggs på sociala relationer med avseende på råd och stöd? Vilken typ av pappa är 70- talisten och vilka värderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt även i viss mån tidigare forskning har använts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen är klart mer framträdande än den traditionella.