Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

Återvinningsstation Holkesmossen ligger cirka två kilometer öster om Hagfors i Värmland. Deponiverksamhet påbörjades på platsen under 1960-talet, och fortsätter fortfarande.Tidigare forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet har, tillsammans med Hagfors kommun och Uddeholms AB, tagit fram en design för sluttäckningen av avfallsdeponin. I denna lösning används restprodukter ifrån det lokala stålverket tillsammans med konventionella jordar.Delar av deponin började sluttäckas år 2005. I dagsläget pågår sluttäckning av deponins norra slänt. Arbetet utförs etappvis och i takt med att de slaggmaterial som används till tätskiktet har producerats och finns tillgängliga.I denna rapport har släntstabiliteten för sluttäckningen utvärderats.

Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Målet med denna uppsats är att se hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböcker från tre olika decennier; 1960-, 1980, samt 1990-tal. Arbetets teoretiska utgångspunkter behandlar historiemedvetenhet, eurocentrism samt orientalism och för att få svar på min fråga används som analysmetod begreppshistoria i den lärobokanalys som ska genomföras. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att det finns begräsningar i historieböckerna som studeras gällande begreppet kolonialism. Vidare visar resultatet på att det finns skillnad mellan då och nu i de förklaringar som de tre olika läroböckerna ger..

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet.

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  .

Miljöutvecklingen på de svenska golfbanorna går ständigt framåt, mycket beroende på strängare direktiv i form av mer miljötillsyn och begränsade möjligheter att använda bekämpningsmedel. Golfbanor är viktigt för det svenska näringslivet, som ger jobb, ökad biologisk mångfald och friskvård bland annat. För att kunna utveckla och förbättra golfbaneskötsel är det viktigt med utbildning. Detta har förändrats radikalt från 1980-talet till idag. Utbildning inom skötsel av golfbanor började inte komma förrän på mitten av 1980-talet och utvecklades något under 1990-talet. Under 2000-talet har även utbildning börjat ges på universitets- och gymnasienivå. Golfbanor har länge förknippas med att ha en stämpel av ?miljöbov?, vilket växte sig allt starkare under 1980- och 1990-talet.

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln ?Beach? avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum..

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.