Sökresultat:
354 Uppsatser om 1950 - Sida 22 av 24
Förslag till åtgärder av miljonprogramsbostäder : Inventering och värdering med beaktande av varsamhet, energieffektivisering, kostnader och miljöbelastning
Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En jämförelse av erfarenheter från kommunal planering i fyra län
Många lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrågan på strandtomter är stor. Tillgången av de samma är dock begränsad. Det som begränsar tillgången är strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gånger därefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det många gånger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.
Damages and problems in communal swimming facilities ? an inventory
Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.
Europabolaget : En studie av europabolaget och harmoniseringen av bolagsrätten inom EU
Denna uppsats tar sikte på att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU även för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt säte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstår. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna på det bolagsrättsliga området. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda på varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit någon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.Beträffande den första frågan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen är att medlemsländerna tillämpar olika lagvalsprinciper som i många fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.
Strandskyddsdispens för landsbygdsutveckling. Där LIS-område inte antagits i översiktsplanen
Strandskyddet i Sverige har växt fram sedan 1950-talet och ska trygga den allemansrättsliga tillgången till stränderna och skapa goda levnadsförhållanden för växter och djur. Från att vara ett tillfälligt skydd på vissa områden, är det idag ett generellt skydd för områden där land och vatten möts. Våren 2009 trädde förändringar i kraft av dessa regler. De nya reglerna innebar bland annat att strandskyddsdispens kan beviljas för landsbygdsutveckling. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för detta, är kommunens översiktsplan utpekat som ett vägledande dokument.
Våtmarkssystemet vid Skedala deponi - Konstruktion, funktion och skötsel
Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.
Ringrösen ? symbol för härd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings län
Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.
Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hälsan
Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.
Skyddsrum och kärnvapen : En diskursanalys av 1950- och 1960-talets försvars- och civilförsvarsdebatt i svensk press
Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold warSweden during the Cold War set into motion one of the world?slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population.
Svanenmärkning av småhus : Kan Faluhus uppnå en Svanencertifiering?
Eco certification of small housesTo construct an environmental friendly building and show that as a company you care for the environment, is presently very attractive in the Swedish real estate market.This degree thesis covers the environmental certification called ?Svanenmärkning? the Swan, witch is the Swedish equivalent to the European standard ?the EU Flower?. It is concentrated on the certification process in small houses that the Swedish institute of standard, SIS, has presented. We have worked together with the company Faluhus witch is a Swedish producer of small family houses.Faluhus is located in the town of Borlänge, Dalarna and has produced family houses since the 1950:s. They have a great heritage born in the old Swedish mining culture, with great wooden mansions and country homes.
Modernismens århundrade? : En undersökning av tre offentliga skulpturer i Eslöv
Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden. De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.
Livscykelperspektiv i byggprocessen: en undersökning av
dagens användning
Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar även till att undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås. I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al.
Vägen till Lean Production : Historien bakom Lean och dess nutida användning
I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS).Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ?Principles of Scientific Management?.
Integrerat växtskydd - en del av ett hållbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgång av EU-direktivet 2009/128/EG om hållbart användande av bekämpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-?direktivet
(2009/128/EG)
om
hållbart
användande
av
bekämpningsmedel
och
dess
krav
på
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillämpa
integrerat
växtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förändringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
på
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsättningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillämpningen
av
integrerat
växtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
områden;
växtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillämpningen
av
integrerat
växtskydd,
växtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
där
lagar
och
rättsakter
som
berör
växtskydd
och
integrerat
växtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillämpas
i
praktiken,
där
för?
och
nackdelar
med
integrerat
växtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rådgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekämpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
Bekämpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framåt
inom
området.
Den
alltmer
intensiva
användningen
av
bekämpningsmedlen
ledde
under
1950-?talet
till
problem
med
resistens
i
fält
och
skador
på
närliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
där
den
kemiska
bekämpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hållbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebär
att
lantbrukaren
använder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
på
ett
sätt
så
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
åtgärder
för
att
minska
kemikalieanvändningen.
I
Sverige
fördelas
växtskyddsfrågor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
där
Jordbruksverket
är
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
näringen,
arbetar
myndigheter,
växtrådgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
råd
och
informera
snabbt
om
förändringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-?direktivet
(2009/128/EG)
innebär
en
del
förändringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frågor
som
berör
regleringen
och
användningen
av
bekämpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
därigenom
börja
tillämpa
mindre
bekämpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekämpningsmedel
att
minska.
Sverige
håller
i
dagsläget
på
att
ta
från
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillämpar
IPM.
III
Både
rådgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
på
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
något
till
deras
odlingar.
Det
framkom
även
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillämpas
inte
får
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jämförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
råder
brist
på
information
om
implementeringsprocessen.
Både
rådgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillåtna
kemiska
bekämpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
på
verksamma
substanser
i
medlen
måste
bli
bättre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
är
därför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekämpningsmedel..
Varmvatten i flerbostadshus : Erfarenhet, kunskap och mätning för en klokare användning
Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning.