Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

This paper is interested in Swedish psychiatry during the period between 1930-1950,localized to Mariebergs hospital in Sweden. The purpose of this paper has been to testSjöstroms evidence of the pattern that he used to create three analytical concepts, roughlytranslated to; morally educative discipline-treatment, the production process and the idealinstitution citizen. Sjöström motivates that his concepts gives insight into one aspect of thepsychiatric expansion between 1860-1960 as well as creates an understanding of psychiatryas an institution. The source material for this paper has been patients' medical notes writtenby the chief physician of the institution. Via a method which mainly different from Sjöstromin its selection, categorization and more thorough presentation, this paper has seen the samepatterns which Sjöström has created his three concepts from.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans ? och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 år. Männen fick enligt lag möjlighet till utbildning på 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnadsarbetet.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framträdande var fysisk beröring.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur religionsundervisningen på gymnasienivå har utvecklats och förändrats genom tiden.Vilket var det viktigaste innehållet i religionsundervisningen och vad var skolans syfte och mål med religionsundervisningen och vad ville samhället uppnå genom sitt urval av innehållet i början av 1900-talet, vid mitten av 1900-talet samt i början av 2000-talet. För det andra är mitt syfte att undersöka gymnasieungdomarnas inställning till och intresse för religionsundervisningen. I denna del ville jag lyfta fram genusperspektivet genom att undersöka om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor på vissa frågor. Jag använde mig en enkäter för att få svar på mina frågor. 18 elever svarade på enkäten, varav 7 var pojkar och 11 flickor.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Då den statliga granskningen av läromedel upphört är det upp till varje undervisande lärare att bedöma huruvida läromedel ligger i linje med de gällande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen är att granska 1800-talet i fyra läromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas två olika kursplaner i svenskämnet, den nu gällande kursplanen i Svenska 1 hämtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hämtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella läromedlen. Resultatet visar att de fyra läromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan således möjliggöra att eleven uppnår målen när det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Trots att den moderna ledarskapsforskningen började redan på 1950 ? talet och är ett av de gångna årens mest studerade områden så finns det fortfarande aspekter inom detta område som inte är lika utforskade som andra. En av dessa ledarskapsaspekter är något som kallas ?det vardagsnära ledarskapet?. Ett tämligen nyetablerat och ?svenskt? fenomen som i korta drag, enligt de få tidigare, men väldigt erkända, studierna innebär att chefen bör delta så mycket som möjligt i de vardagliga arbetsuppgifterna istället för att sitta på kontoret.I dessa tidigare studier framkommer det även att det vardagsnära ledarskapet är högst lämpligt inom detaljhandeln och är speciellt lyckat inom mindre butiker.

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta så är det än idag männen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanställda tjänar mindre än sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av männens (Carlén 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i beräkningen blir kvinnornas löner istället 77,3 % av männens (Carlén 2005:22).Syftet med denna uppsats är att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av fattigdom mätt som avstånd till fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet..