Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Efter att olika inlånade organisationsmodeller från industrin under 1930 till 1960-talet visat på brister när det gäller organisation av hälso- och sjukvård, introducerades i slutet av 1960-talet primary nursing. Modellen bygger på en till en principen, 24-timmars ansvar och minimal arbetsdelning, vilket leder till att sjuksköterskor ser hela människan och bedriver en patientcentrerad vård. Den rådande organisationsmodellen påverkar sjuksköterskans upplevelse och därför har vi utifrån vårt syfte, att beskriva sjuksköterskans upplevelse av primary nursing, valt att göra en litteraturstudie. Med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har vi analyserat data från tio artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna ansvar och vara självständig, att samarbete och kommunikation är avgörande, att patienter och anhöriga är nöjda och trygga, att känna tillfredställelse i arbetet samt krav och hinder.

The aim of this essay is to find some of the main developing tendencies in the advertisement genre during the period of 1930-2000. The analysis is based on three examples of Gevalia cinema and TV-advertisement. Research findings are the result of using theories from different but relevant sciences, which are media, linguistics and rhetoric. Media studies help to explain the influence of the society and technology development on the advertising business. Linguistics and rhetoric give the main methods and terminology for the basic as well as comparing analyses of the three advertisements in question.

During the 1930´s the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930´s: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g.

Café Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn Skäret, mellan Mölle och Jonstorp i Höganäs kommun. Hit har det kommit gäster varje sommar för att fika en stund i den blommande trädgården. År 1938 öppnade familjen Lundgren ett café i den gamla stugan från 1700-talet. Då hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio år.Sommarcaféet öppnade under tid när funktionalismen fått sitt fäste i Sverige. Av detta märktes inte så mycket hos Flickorna Lundgren.

Undersökningens syfte är att studera läraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framställdes i samt sehur dessa skiljer sig åt i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmänna folkskollärarföreningstidningsorgan Svensk läraretidningoch undersökningsperioden är åren 1928- 1930. Undersökningen visade på att bådeden manlige och den kvinnliga läraren framställdes i stort sett lika även omdet skiljer sig åt procentuellt sett. Läraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lärare/lärarinna som på ett dugligt, intresserat ochsjälvuppoffrande sätt utförde sitt kall. Därtill tillkom ideal såsom glad,avhållen och godhjärtad.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år.

In Sweden there has been a surge of interest in the films classified as pilsnerfilms, i.e. comicalfilms produced for little money in the 1930's and containing a more working class and/or ruralsetting then the so called "champagne comedies" from the same era. The concept"pilsnerfilm" is how ever a little vague and although the main focus of this paper ispilsnerfilms, it will also cover other types of comical films made in Sweden between the1930's and 1940's.This paper examines the now-existing network of people interested in these types of movies.It will do so by interviewing seven of the most prominent fans of movies made during the1930's and 1940's. Most of them are living in Stockholm. The paper discuss how through theconsumption of these types of films, a nostalgic gaze is created.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:23.

Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnären Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhållande med den kände dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lång och produktiv karriär och uppsatsens intention är att flytta fokus från de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnärliga period, räknad från slutet på 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes är att en radikal stilförändring då skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnärligt uttryck. Med hjälp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrågasätts varför denna senare period i stort har gått förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.