Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Den här uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska läkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. Frågor som står till grund för undersökningen är hur dessa läkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur läkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskälla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) då den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar också kvinnans sociala ställning, de så kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer också att fungera som forskningsläge, vilket jag har valt att utgå ifrån i undersökningen..

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Vilka föreställningar om jakt ligger till grund för att den svenska jägaren jagade under senare hälften av 1930-talet? Den här undersökningens syfte är att försöka finna ett svar på detta och bidra till det historiska forskningsläget kring jakt. Jakten började förlora sin betydelse som försörjning under 1900?talet och mellankrigstiden tycks varit en betydelsefull brytpunkt. När 1938 års jaktlagstiftning kom innebar den slutet för enmansjakterna, med fällor och giller som vanliga jaktmedel, och början till en jakt med ett mer viltvårdande syfte.

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

Lag (1936:81) om skuldebrev är en av få lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades på 1930-talet, när de flesta betalningar gjordes med hjälp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder såsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder ställda i en utländsk valuta, och paragrafen ger gäldenären en rätt att, istället för den avtalade valutan, betala i en gångbar valuta på betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla när betalning görs via en modern betalningsmetod.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge.I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ?Swedish Grace? eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders.

Relations between the Central Organisation of the Workers of Sweden and the Swedish Trade Union Confederation, 1910-1930:The Unification Debate The purpose of this study is to depict the hostile relations between the two unions, the Central Organisation of the Workers of Sweden (SAC), and the Swedish Trade Union Confederation (LO), between the years 1910 and 1930, the proposal of and following debate about unification being especially focused on. The questions are the following:1. What ideological differences where there between SAC and LO? 2. What ideas were common in the debate? 3.

In 1930 a new library reform came into force, which in reality was the beginning of the modern Swedish library. The purpose of this reform was to take measures to promote efficiency, for example to increase library co-operation. The Government grants were at the same time raised considerably. However, as early as in 1930, but especially the following year, the depression hit Sweden. The Government reduced the grants until the first half of 1936.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den sociala bakgrunden hos elever som läste vid Realskolan i Rättvik mellan åren 1930 och 1959. Källmaterialet består av antagnings- och avgångsmatriklar från Realskolan i Rättvik där uppgifter om elevens kön, faderns yrke, eventuell examen samt om eleven valt att läsa vidare på gymnasium efter avslutad skolgång hämtats. Ovanstående insamlad data visar vilken socialgrupp och vilket kön eleverna hade som läste på skolan, vilka som avbröt sina studier i förtid samt vilka som läste vidare på gymnasium efter realexamen. Indelningen i socialgrupper har gjorts utifrån SCB?s socioekonomiska indelning, SEI.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 10 hp2011.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..