In this essay I have been writing about the psychoanalyst Wilhelm Reich. It was written at the Library School in Borås as a contribution to the struggle of the maintenance of the free word. In the essay I have been concentrating on how Reich was received in Sweden from the publication of his first book 1927 to the year of 2000. The work started with a biographical chapter and a chapter about Reich's scientific development, which was divided into three phases: one psychoanalytical and Marxist, one physiological and biological and a third phase that makes a synthesis of these in a cosmological form. The analytic material has been books and articles from periodicals and papers.

Uppsatsen undersöker arbetsmiljön på järnverket i Luleå sett ur företagstidningarna Vårt NJA och Luleå Bulletinens synvinklar. Syftet med uppsatsen är att studera synen på och agerandet i arbetsmiljöfrågor vid järnverket i Luleå under perioden 1968-1981. Studien utgår ifrån ett mindre antal frågeställningar som jag besvarar i en slutdiskussion. Något kortfattat lyder dessa: i vilken omfattning arbetsmiljöfrågor behandlas och på vilket sätt dessa behandlas, ser man någon skillnad i syn och agerande i arbetsmiljöfrågor under undersökningsperioden och kan dessa kopplas till 1978-års arbetsmiljölag. Sett utifrån aspekten att undersökningsperioden sträcker sig över tretton år är det inte särskilt många artiklar som behandlar arbetsmiljön.

Suicidology deals a lot with taking into consideration significant symptoms, risk factors and establishing causal relationships which inevitably are very important for suicide prevention. But do we understand the suicide attempters better thereby? The aim with the study is to elucidate the meaning of the lived suicidal experience that is expressed by participants on an Internet forum. Ten participants' texts which concerned own suicidality were chosen out from this Internet forum and were analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutical method inspired by Ricoeur (1976). The result established twelve themes that with the aid of Heidegger (1993) and Derrida (1978, 1991) led to that the following conclusions could be drawn about the meaning of the suicidal lifeworld: suicidal concern and care in itself reduces the sense of identity, practical suicidal doing in itself reduces the world, sense of identity is more affected by the future than the present and the past, the death is escaped from through a calculating determination to have the death at one's disposal, inability to turn away from the death increases oscillating between states of emotions, the surrounding world's requirement to avoiding death becomes to a compulsion to isolate one self; and finally: to both feel anxiety in front of one self's own death and dread when escaping from it..

Syftet med uppsatsen är att belysa Kinas ekonomiska utveckling, vägen från planekonomi till marknadsekonomi och om det därmed uppstått skillnader mellan städer och landsbygd. Vidare studera Kinas relation med omvärlden gällande handel. I teoriavsnittet reder vi ut definitionerna på de tre ekonomiska begreppen marknadsekonomi, blandekonomi och planekonomi. Detta för att se om Kina har gått från planekonomi till marknadsekonomi. Sedan Mao Zedong övertog makten 1949 har Kinas ekonomiska situation förändrats ett flertal gånger.

This thesis aims to examine how the renowned swedish writer and critic Olof Lagercrantz wrote about communist China under Mao Zedong's leadership in the years 1970?1971. Lagercrantz served as editor-in-chef and as cultural director on one of Sweden's major daily newspapers, Dagens Nyheter, between 1951 and 1975. He travelled to China in 1970 as one of the first European reporters to get admission after the cultural revolution. This series of articles about China also changed the image of Lagercrantz, afterwards he was referred to as Maoist.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Cultural bias in health assessment has been asserted in various scientific reports. The aim of this study was to determine whether ethnicity effects how patients are represented in such medical certificates that are needed to obtain a certain Swedish social insurance. The setting was an analysis of 18 medical certificates for patients whose parents were born in Sweden, respectively of 18 medical certificates of patients whose parents immigrated to Sweden from non European countries. The main objective was comparison of the two groups to test for ethnical heteronormative representations of the patients and their parents. The method used is mainly based on critical discourse analysis in combination with Fowlers (1996) semantic tools used to decipher disparity in the discourse.

Äldreomsorg är i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det råda stor arbetsbrist inom området. För att kunna behålla den arbetskraften som redan arbetar inom området äldreomsorg bör vi ta reda på mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglädje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror på. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka förväntningar några av den yngre generationen medarbetare har på ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom äldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasåtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går atthärleda till varandra.

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyller samtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter går förlorade? Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion och arkitektonisk stil.

Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964,1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram.Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiskaskeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar iläroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller påannat sätt var beroende av jorden.Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiskahistoriebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska närdet gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis somLgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta gradnärvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken.Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enklaanalyserande sätt fram män, kvinnor och barn.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.