Processorienterat synsÀtt prÀglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling Äterfinns Àven bland affÀrssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affÀrssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilka faktorer affÀrssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras pÄ sju intervjuer hos fyra affÀrssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.

Sedan 2000-talet har Sveriges största kraftvÀrmeverk MÀlarEnergi, har övergÄtt frÄn ventilstyrda rörsystem till frekvensstyrda i sina stora pumpsystem. PÄ detta sÀtt har över 30 miljoner kronor samt över tusen ton CO2 sparats. Idag har MÀlarEnergi tillsatts en utredning i syfte till att se över möjligheten att genomdriva en liknande energieffektivisering för sina mindre pump- och rörsystem. DessvÀrre saknas det korrekta data över tryckfallen i dessa mindre system, eftersom mÄnga av dessa Àr byggda under slutet av 1970-talet. Detta examensarbete handlar om att ta fram ett underlag för val av nya pumpar till ett valt pump- och rörsystem, AMP41-42.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nÀstan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sÄdant har upptrÀtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhÀllsengagemang kommit att fÄ allt störreproportioner. I detta samhÀllsengagemang har tvÄ delar blivit tydliga, den ena delen bestÄr idet arbete som sker dÀr en barmhÀrtigt hjÀlpande och omsorgsfull hand rÀcks till fattiga ochflyktingar.

The purpose of this essay was to find out if it is possible to:? Detect different groups of gender among children in grave materiel and church art and if that was the case, in what way?? What different groups of children can be seen in these two categories?? What does the material say about children's position in society? The time span is from early Christian time to 17-th century and the geographical region is Sweden and Denmark. I got my information from published literature and different pages on the Internet. The conclusions were that gender among children can be detected in both types of material but different groups were not ?visible? to the same degree.

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrÀttning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kriterier man hade pÄ undervisningen pÄ barnhusinrÀttningen frÄn 1860-talets mitt och fram till mitten pÄ 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades dÀr under den perioden. Detta görs utifrÄn frÄgestÀllningarna hur barnhusinrÀttningens stadgar sÄg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/lÀroplan under den aktuella tidsperioden sÄg ut och hur Àmnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick pÄ barnhusinrÀttningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de Àgnade sig Ät efter examen frÄn skolan.För att kunna genomföra undersökningen anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende Gustafsbergs barnhusinrÀttning, framför allt pÄ arkivet pÄ Gustafsbergsstiftelsen men Àven pÄ BohuslÀns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. UtifrÄn denna indelning placerades elever i Äldrarna mellan 6-16 in, dock rÄdde sÀrskilda krav pÄ blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likasÄ pÄ intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det nÀrmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affÀrsidéer gjorde fantastiska resultat pÄ börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande dÀr luften helt gick ur börsen och dÀr 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det nÀrmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns mÄnga intressanta aspekter av detta skeende och mycket att sÀga och skriva om det.Det specifika syftet med denna uppsats Àr att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med sÀrskild inriktning pÄ statens roll.Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge lÀsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivÄer det finns i ett bredbandsnÀt samt vilka olika typer av bredband som finns.DÀrefter följer den huvudsakliga empirin dÀr först de olika utredningar och rapporter som inriktats pÄ IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, dÀrefter de beslut som fattats angÄende bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella lÀget vad gÀller utbyggnaden. Tanken Àr alltsÄ att pÄvisa en röd trÄd frÄn beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten.

Analysmaterialet i denna uppsats bestÄr av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas Àr under perioden 1990 till 2007. Vi har Àven studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.FrÄgor utifrÄn en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad Àmnen inom diskursen och vid nÀrmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i lÀroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod frÄn 1950 talet fram till början pÄ 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framstÀller och integrerar kvinnan i lÀroböcker i Àmnet historia för gymnasieskolanmellan Är 1957-2004. De frÄgor som stÀllts Àr hur kvinnan framstÀlls och integreras i lÀroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i lÀroplaner och pÄ vilket sÀtt dessa intentioner i sÄ fall appliceras och realiseras i lÀroböckerna? Tanken har varit att fÄnga in det tidsbundna i skolans vÀrderingar rörande detta tema. GenomgÄng av lÀroböckerna har följt tvÄ teman vilka Àr genusperspektiv och lÀroplaner.

Syftet med arbetet var att som blivande historielÀrare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att vÀcka intresse kring den som en lÀmplig utgÄngspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig hÀndelse inom kommunikationsomrÄdet var att det Är 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla mÄste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjÀnsterna regelbundet och nÀrvara med de husförhör som prÀsterna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog pÄ det sÀttet till bÀttre vÀgar eftersom mÀnniskor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja vÀg och bygga broar ansÄgs vara en religiös handling. En annan sida pÄ satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att frÀmja integrationen av landets olika delar men ocksÄ för att underlÀtta transporter. Manskap, material och inte minst information till och frÄn slagfÀlten kan utgöra exempel pÄ sÄdana transporter.

Sammanfattningen av uppsatsen fĂ„r börja med ett citat av visionĂ€ren C O Rahm. Denna man var nĂ„got före sin tid och sĂ„g den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter Ă€r dess förutsĂ€ttningar sĂ„som Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jĂ€mna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrĂ€ngen, och nĂ€rvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen sĂ„ att sĂ€ga Ă€r skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.