Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.

Syftet med vÄrt arbetat Àr att undersöka geografiÀmnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av Àmnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och lÀroböcker frÄn 1900-talet samt utföra en enkÀtundersökning bland Ärskurs 9 eleverna pÄ en större skola i SkÄne. VÄr undersökning av kursplaner och lÀroböcker visade att lÀroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förÀndras med samtiden. EnkÀtundersökningen visade pÄ att naturgeografin dominerar men att deras förstÄelse för geografi Àr förhÄllandevis god..

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga och beskriva de ideal som rÄtt inom svensktrÀdgÄrdskonst under 300 Är i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan mÀnniskan,naturen och trÀdgÄrdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel bestÄr i enkartlÀggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gÀller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rÄdande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300Är. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och Àr uppdelad efter Ärhundraden med börjanpÄ 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förÀndring i mÀnniskans syn pÄ natur, vilken gav avtryckÀven inom trÀdgÄrdskonsten. IstÀllet för 1600-talets tuktade barocktrÀdgÄrdar började denengelska landskapsparken fÄ fÀste Àven i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan pÄ en lÄng stiltradition inom trÀdgÄrdskonst, dÀr naturen stod förebild för trÀdgÄrdensutformning.

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri LefebvreÂŽs view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama pÄ 1960-talet, skall priset pÄ en finansiell tillgÄng reflektera all tillgÀnglig information pÄ marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera huruvida ett antal vÀxelkurser Àr effektiva i svag form, det vill sÀga att priset pÄ en vÀxelkurs reflekterar all historisk prisinformation. VÄr studie omfattar tio lÀnder, samtliga med rörliga vÀxelkursregimer. Vi anvÀnder oss av kointegrationstest samt test för förvÀntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Johannitermunkarna i Eskilstunaklostret var kÀnda för att utföra sjukvÄrdsgÀrningar och vÀl förtrogna med för tiden rÄdande medicinska kunskaper. Men pesten var nÄgot helt nytt för dem och var allomfattande under Ären kring 1350-talet och slog hÄrt inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa.Med tanke pÄ Rekarne­bygdens bördiga landskap som gynnade en stor lokal befolkning som bevisligen hade en stor kontaktyta utanför den egna bygden, sÄ Àr möjligheterna stora att pesten nÄdde Àven Rekarnebygden..

Bland det första man ser nÀr man kommer in i det lilla inlandssamhÀllet Dorotea i södra Lappland, Àr en husvagnsfabrik som funnits dÀr sÄ lÀnge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gÄtt för fabriken har varierat över tid. En sak som Àr sÀker Àr att fabriken Àr starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagslÀget Àr företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, Äterigen pÄ uppgÄng och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Förorenade omrĂ„den kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan pĂ„verka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas Ă€ven upp i organismer och sprids vidare i nĂ€ringskedjor och kan ocksĂ„ nĂ„ mĂ€nniskan genom föda som vĂ€xer eller odlas pĂ„ förorenad mark. Föroreningar i mark hĂ€rstammar oftast frĂ„n gammal industriell produktion, sĂ„ Ă€ven i och omkring samhĂ€llet Gusum i Östergötland. HĂ€r har verksamhet med smĂ€ltverk bedrivits sedan 60-talet och Ă€nda fram till början av 80-talet var rökgaserna frĂ„n verket orenade frĂ„n metaller och har kraftigt förorenat och skadat nĂ€romrĂ„det kring bruket.

Den esoteriska teosofin har fÄtt betydelse för det moderna sekulariserade samhÀllet  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första Ärtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt Àldre historia men den rörelse som skapades i Amerika pÄ 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer Àn hundra Är senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav Àven upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska SÀllskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ? I AM? Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet.De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lÀttfattlig eller enkel litteratur och lÀstes företrÀdesvis av mÀnniskor med den tidens bildning.

Denna studie bygger pÄ en lÀngre intervju med en bildlÀrare inspirerat av ?livsberÀttelsen? som metod. NÀr jag började arbeta pÄ BjörkÀngsskolan i Stockholms södra förorter, hade Britta varit bildlÀrare i 30 Är. Jag har under arbetets gÄng alltmer insett hur mycket Britta pÄverkat mitt sÀtt att jobba, bÄde vad gÀller innehÄll och i sjÀlva klassrumssituationen, kanske i lika hög grad som min bildlÀrarutbildning gjort. Hennes erfarenhet och auktoritet i klassrummet var en anledning till att jag ville göra denna intervju.

Fokus i uppsatsen Àr begreppet mÄngfald och svenska Amnesty. UtgÄngspunkten Àr dels det oproblematiserade och positiva talet om mÄngfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mÄngfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr formulerat i tvÄ steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och förestÀllningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med sÀrskilt fokus pÄ etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mÄngfald förstÄs i intervjuerna och hur denna förstÄelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsÀtt anvÀnds som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mÄngkulturalism och kategorisering Àr centrala och anvÀnds som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen Àr att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna Àr nÀstintill uteslutande positiv, vilket fÄr till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges nÄgot direkt utrymme. MÄngfald förstÄs i mÄngt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av mÀnniskor sÄsom "mÀn", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur texten i Gutasagan förhĂ„ller sig till den pĂ„ runstenen vid Röks kyrka, sĂ€rskilt i frĂ„ga om syntax och ljud- och i viss mĂ„n formsystem. Tanken Ă€r att försöka utröna om, och i sĂ„ fall i vilken mĂ„n, Gutasagan i grunden speglar samma sprĂ„k som det som fanns i Östergötland pĂ„ 800-talet samt huruvida dessa tvĂ„ texter i sin tur kan tĂ€nkas uppvisa avvikelser frĂ„n sprĂ„ket i andra delar av landet. Med tanke pĂ„ götarnas och gutarnas förmodade samband med goterna jĂ€mförs texterna Ă€ven i viss mĂ„n med gotiskan..

InternprissĂ€ttning Ă€r vanligt inom dagens koncerner och vĂ€xer mer allt eftersom vĂ€rldshandeln har globaliserats. AnvĂ€ndandet av internprissĂ€ttning för att öka vinsten Ă€r en diskussion som tog fart redan pĂ„ 1950-talet. En diskussion som baserats pĂ„ att bolag medvetet förbĂ€ttrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet Ă€r speciellt dĂ„ det krĂ€ver kunskap inom bĂ„de företagsekonomi och juridik.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svÄrare situationen pÄ arbetsmarknaden för invandrare vÀcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utlÀndsk hÀrkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affÀrsidéer samt ny kompetens pÄ marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att mÄnga invandrare finner det svÄrt att fÄ fÀste pÄ den svenska marknaden pÄ grund av bland annat sprÄkliga brister och begrÀnsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. VÄr studie fokuserar pÄ att undersöka invandrarföretagares position pÄ den svenska marknaden. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillvÀxtstrategier invandrarföretagen anvÀnder sig av.