Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

Den hÀr undersökningen Àmnar kartlÀgga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts pÄ detta sÀtt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare vÀrld, dÀr fredsfostran av unga sÄgs som den bÀsta metoden för att fÄ till stÄnd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen Àr att, genom en kvalitativ innehÄllsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansÄg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete pÄ­verka barnen i en sÄdan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. IstÀllet skulle barn lÀra sig att tÀnka kritiskt, vara sjÀlvstÀndiga och fÄ en förstÄelse för andra folks kulturer.

De första skogsÀgarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand frÀmja en bÀttre skötsel av böndernas skogar. Under skogsÀgarföreningarnas snart hundraÄriga historia har deras roll sedan förÀndrats. PÄ grund av skogsindustrins starka stÀllning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart fÄ en viktig roll i föreningarna.Det var dock först genom andra vÀrldskrigets brÀnnvedshantering som skogsÀgarföreningarna kunde nÄ en större del av landets bönder och skogsÀgare. NÀr skogsÀgarrörelsen vÀxte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstÀrka skogsÀgarnas position pÄ virkesmarknaden ytterligare. Brist pÄ kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut pÄ tiden.

Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Although Dan Andersson (1888-1920) is considered perhaps the most important of the early Swedish workingclassauthors, there has not been much research on his work. Through a perspective based on critical whitenessstudies, intersectionality and existential phenomenology, this thesis performs a close reading of Andersson?sKolarhistorier (1914) and Chi-mo-ka-ma (1920) in order to map the discursive formations of whiteness andblackness in the texts, as well as to expose how these formations interrelate with that of humanhood.Since an underprivileged situation of oppression and poverty is the point from which the fictional worldunfolds in both Kolarhistorier and Chi-mo-ka-ma, whiteness is not an existential style within close reach for thecharacters. In Kolarhistorier the charcoal-burners claim themselves as ?weary of whiteness? and accordingly thetext establishes what the thesis reads as a realm of blackness where the black, male body becomes a locus ofpleasure instead of despair.

Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..

Den kvinnliga konstnÀren och hennes förutsÀttningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnÀrskap speglas. Tiden Àr det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltsÄ den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhÀllsstrukturers pÄverkan pÄ konstlivet och kvinnornas rum dÀr belyses. Uppsatsen beskriver ocksÄ ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete..

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkÀnnetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jÀmförs katalogerna med postorderkataloger..

Detta arbete behandlar hur attityden mot militÀren var bland civila ur olika intressesfÀrer i Boden mellan Ären 1900 till 1940. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur var de olika civila intressegruppernas attityder mot militÀren i Boden? Och: Hur pÄverkades fritidsverksamheter? Det vill sÀga nöjesutbudet och föreningslivet. Teorin Àr att relationerna mellan civilister och militÀrer pÄverkades av hur de gynnades av varandra. Arbetet har ocksÄ till nÄgon del försökt belysa hur Boden som samhÀlle kunde utvecklas tack vare militÀrens ankomst.

TvÄ av arkitekturhistoriens frÀmsta teoretiker, Andrea Palladio (1508-80) och Le Corbusier (1887-1965), Àr goda representanter för arkitekturens tvÄ huvudgrenar; klassicismen och modernismen. Samtidigt som arkitekterna i mycket utgör varandras motpoler, verkade de bÄda för strikta ideal betrÀffande hur god arkitektur skall utföras. Deras respektive avtryck i historien bör inte passeras onÀmnda i den hastigaste av sammanfattningar; palladianismen anvÀndes som stilbegrepp fram tills pÄ 1920-talet dÄ Le Corbusiers lÀror tog avstamp för att alltjÀmt hemsöka oss i dagens hÀrskandenyfunktionalism.Idén att stÀlla dessa giganter mot varandra, jÀmföra deras huvudsakliga stÄndpunkter och söka sammanföra dessa i en ny form av kompositstil, vÀcktes efter en inventering av den plats som projektet Àr avsett att behandla. NÀromrÄdet kring platsen intill FyrisÄn i Uppsala, erbjuder en rad arkitektoniska stilar frÄn 1800-talets empir till modern nyfunkis. Allra nÀrmast ligger ett postmoderntbostadshus och ett modernistiskt kontorskomplex i corbusiansk anda.

Efter en period av kraftigt stigande priser pÄ bostÀder drabbades Sverige av en fastighetskris ibörjan av 1990-talet. Krisen fick allvarliga effekter pÄ svensk ekonomi. Den situation vi ser idagmed en kraftig kreditexpansion som gÄr hand i hand med snabbt stigande fastighetspriserpÄminner om den som rÄdde innan krisen. Genom en litteraturstudie undersöks i denna uppsatsvilka faktorer som anses ha förklarat fastighetskrisen i början pÄ 90-talet, om de Àr nÀrvarandeoch upptrÀder pÄ samma sÀtt idag samt om dagens situation tyder pÄ att vi kommer gÄ sammavÀg. Slutsatsen Àr att situationen idag ser ljusare ut Àn i slutet pÄ 80-talet till följd av förÀndringari flera viktiga faktorer..

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig pÄ tvÄ verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i bÄda romanerna kallas Henry Chinaski och Àr en mycket komplicerad karaktÀr. För att kunna analysera dennes sjÀlvdestruktivitet samt syn pÄ kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, nÄgot som jag ocksÄ utförligt beskriver..