I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.

Abstract Författare: Martin Olsson, VÀxjö universitet, GIX182. Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i lÀroböcker frÄn 2000-talet i relation till skolans styrdokument. English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i lÀroböcker ifrÄn 2000-talet i relation till styrdokumenten gÀllande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet Àr att försöka se hur lÀroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument stÀller pÄ framstÀllningen av konflikten. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken metoder nÀr jag sökt svar pÄ mina frÄgor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, bÄda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara pÄ hur stort utrymme som ges och hur stort intresset Àr pÄ konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara pÄ ett antal djupare frÄgor som tas upp nedan.

MÀnniskans pÄverkan pÄ den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhÀllsbildning. Vid övergÄngen jÀrnÄlder-medeltid, nÀr Sverige började ta form som rike skedde flera förÀndringar inom jordbruk, teknik och samhÀlle. En resurs som kom att exploateras hÄrdare var jÀrn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framvÀxande riket. I Möre i Kalmar lÀn uppkom en lÄngvarig och intensiv utvinning av jÀrn i skogsbygderna. Idag Àr dock tÀmligen lite kÀnt om jÀrnutvinningen i Möre.

Sedan sommaren 2008 bygger Svevia AB pendeltÄgstation i Kimstad. I samband med detta vill byalaget göra en stensÀttning och illustration av MotalaspÀnnet för att uppmÀrksamma fyndet av spÀnnet som gjordes pÄ 1800-talet, i just Kimstad. SpÀnnet, som Àr av guld och Àdelstenar med en diameter pÄ nÀstan 20 cm, tros vara frÄn 1300-talet och har en nÄgot oviss historia om var det Àr gjort samt vem som kan ha burit spÀnnet.Denna rapport och examensarbete syftar till att presentera ett illustrationsförslag av MotalaspÀnnet dÀr material, placering, grundlÀggning samt kvantiteter och pris redovisas. UtgÄngspunkten för arbetet var att diskussioner mellan författaren, byalaget och handledaren skulle föras vid framarbetningen av förslaget. Byalaget presenterade i startskedet ett eget illustrationsförslag.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som hÀrleds till alltför generös utlÄning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sÀtter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i sÄ fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förÀndrats genom Ären. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fÄtt en direkt pÄverkan pÄ bankernas sÀtt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnÄ studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda pÄ de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker pÄ Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrÄn gÀllande teori inom omrÄdet.Resultat: Majoriteten av bankerna har Àndrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gÄtt frÄn pantbelÄning med sÀkerheten i fokus, till att anvÀnda kassaflödesbelÄning.

I början 1980-talet publicerades en rapport ? EKNA-rapport nr 8 - av Andersson & KÀrrqvist rörande elevers förklaringsmodeller inom optik. Rapporten studerade bl.a. förmÄgan hos elever i Ärskurserna 6 ? 9 att anvÀnda abstrakta begrepp och förklaringar.

Objektorientering har kommit att bli en vÀletablerad teknik inom systemutvecklingen. De fördelar som den objektorienterade tekniken anses medföra Àr bl a att den ger en mer anvÀndarnÀra systemutveckling och ökar produktiviteten genom ÄteranvÀndning av komponenter. Men det har Àven riktats kritik mot den objektorienterade tekniken. Ett omrÄde som har kritiserats Àr de objektorienterade metoderna. De har uppfattats som instabila och ofullstÀndiga i början av 90-talet dÄ de var nya.

The subject of this study is the ?work strategy? (arbetslinjen); the idea that work and active measures are preferred over cash benefits. The aim of the study is to investigate why the work strategy, which has been almost undisputed for nearly a century, has had widely changing contents over the years, what measures have been taken and which groups have been included. It also attempts to find out whether there is a correlation between unemployment rates, society and the different aspects of the work strategy. The study is conducted as an idea analysis, mainly of dissertations on the work strategy and public inquiries, and covers five time periods from the 1920?s until today.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

SammanfattningPendelmetoden eller ?Pendulum Friction Tester? Àr en bÀrbar friktionsmÀtningsmetod för bÄde gÄngytor och vÀgbanor. Den har funnits sedan 1940-talet men modifierades pÄ 1960-talet med bland annat en ny skala som kallas för PTV (Pendulum Test Value). Ju halare ett ytmaterial Àr desto lÀgre PTV.Metoden anvÀnder bland annat tvÄ alternativa glidklackar kallade slider 57 respektive slider 96. Det Àr kÀnt att PTV för slider 57 Àr temperaturberoende och minskar med ökande temperatur.

Sedan början av 1980-talet har el frÄn vindenergi levererats till elnÀtet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbÀttrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser vÀxer sig allt starkare har Àven forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vÄgorna tagit fart. Den första kommersiella vÄgkraftsparken i Sverige, SotenÀs, började installeras i början av 2014, dÀr tekniken baserats pÄ den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion frÄn vÄgor lÀngs Sveriges kuster berÀknas vara 10 TWh per Är vilket kan jÀmföras med Sveriges totala elproduktion pÄ cirka 150 TWh per Är.Denna rapport syftar till att visa hur vÄgkraftens situation idag kan jÀmföras med vindkraftens utveckling.

Dopstatistiken i Sverige sjunker, men Ànnu vÀljer en stor del av den svenska befolkningen att döpa sina barn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka dopsynen bland ett urval prÀster i Svenska kyrkan och bland ett urval förÀldrar som valt att döpa sina barn. Metoden jag anvÀnt mig av Àr den kvalitativa fallstudien med djupintervjuer. Mina frÄgestÀllningar innefattar hur dopets innebörd tolkas av Svenska kyrkans prÀster, samt kyrkligt och icke-kyrkligt aktiva förÀldrar. För att upptÀcka förÀndring eller kontinuitet över tiden har jag jÀmfört resultatet av min studie med resultat i studier genomförda i början av 1970-talet och början av 1990- talet.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

HÄllbus Totte Mattsson: FramvÀxten av folkliga spelstilar pÄ gitarr, mandola och bosoki i svensk lÄtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter frÄn olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad frÄn tidigare sÄ tog man med sig sina i mÄnga fall traditionsfrÀmmande instrument. Man drevs av en ambition att lÀra sig ett spelmansmÀssigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur folkliga spelstilar pÄ de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strÀngmusikanterna och instrumenten att möta en musik som sÄ starkt fÀrgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förÀndrats? Vad har mötet med ett annat tonsprÄk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strÀngspelare och en viktig del i uppsatsen Àr att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frÄgorna.