Titel: VĂ€xelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoĂ€ng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella vĂ€xelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fylla tomrummet av att det bara finns ettfĂ„tal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella vĂ€xelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska vĂ€rdena pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna uppsats Ă€r att skapa prognoser utifrĂ„ntre olika prognosmetoder som sedan jĂ€mförs med de faktiska vĂ€rdenaav den nominella vĂ€xelkursen. Det bestĂ€ms sedan utifrĂ„n treutvĂ€rderingskriterierna vilken metod som dĂ€refter ger det bĂ€stautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med rĂ€nta prognostiserar bĂ€ttre Ă€n randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till sprÄklÀrare pÄ gymnasienivÄ. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lÀrare med engelska som undervisningsÀmne. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr frÄgan om vilken syn pÄ fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest pÄ fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sÀtt pÄ vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan pÄverka hur materialet anvÀnds, och dÀrmed fÄ konsekvenser för bÄde lÀrare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och Àven bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning pÄ omrÄdet.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lÀrare i Sverige frÄn mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vÄr uppsats i en kontext ur vilken vi hÀmtade utgÄngspunkterna för vÄr undersökning.

A group of scientist, called the council of democracy in Sweden made a predictionabout members of political parties, in 2013 members should not exist. In this essaythat statement going to be questioned. It shows that most of the political parties losesmembers in Sweden. The only differences from year 2000 and now is that in 14 yearsthe parties has lost 65000 members, between 1991-1999 it was about 220000members. Something has changed.

Ekologiska system Àr dynamiska och komplexa, och vÀrldens resurssystem, sÄsom skogar, Àr stÀndigt under mer eller mindre förÀndring. Naturliga orsaker, eller antropogen pÄverkan kan leda till nya förhÄllanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förÀndringar och förutsÀttningar. Om det man vill förvalta Àr dynamiskt, sÄ borde Àven dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser pÄ förvaltningsÄtgÀrder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt Àt att lÀra medan man utför.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pÄgÄtt i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhÀllet. Det Àr ABF-Sandviken som folkbildare som stÄr i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. KÀllmaterialet Àr studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det nÄgon ökning i antalet studiecirklar mellan Ären 1939-1968?Hur stÄr sig resultatet i förhÄllande till den skedda invÄnarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur sÄg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag Ät ett av könen, Àr det dÄ nya studiecirkelÀmnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken nÄgon koppling till samtiden?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av samtliga studieprogram och nÀrvarolistor frÄn ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken pÄ slutet av 1940-talet.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid Àr ett mÄngtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades mÄnga kommuner till nedskÀrningar. Nya aktörer kom in pÄ den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnÀmnder med fritdsnÀmnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll frÄn en kultur- och fritidsnÀmnds möten Är 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlÀgga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgrÀnsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stÄtt som grund för granskningen.

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.

Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gÄng sÄ utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara pÄ hur utbredda ljunghedarna var och varför de var sÀrskilt utbredda i Halland samt hur markanvÀndningen förÀndrades pÄ ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en sÄ omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 Är. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av Àldre storskaliga lantmÀterikartor har följande resultat uppnÄtts: DÄ skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. DÄ Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bÀsta sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgÄngarna pÄ aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i sÀrklass de tvÄ bÀsta Ärtiondena pÄ den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen pÄ den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den pÄ aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara den kraftiga börsuppgÄngen som Àgde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Many farms in the counties in the south of Sweden have difficulties with diseases spread by ticks; mainly babesiosis and tick-borne fever (TBF) but there are indications that borreliosis ought to be included. All of the tick-borne diseases radically decrease farm profit if the herd is affected. The production of the vaccine used against babesiosis since the 1920ÂŽs, will be discontinued in the near future and in addition to economical reasons it is therefore important to learn more about the diseases above. During the summer and fall of 2002 and 2003, a farm in the island of Gotland was burdened with unusually many cases of bovine babesiosis. In total 43 animals fell ill and one died.

Meningen med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande analys utforska vad dessa tvÄ verk frÄn början av 1980-talet sÀger om samtiden i frÄga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig dÀr det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kÀrleken till sitt hemland. DÀrefter följer en jÀmförande analys dÀr det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i frÄga om tillvÀgagÄngssÀtt samt jÀmför detta med hur man kan ha gÄtt till vÀga bara ett decennium tidigare..

Jag har jÀmfört hur unga mÀnniskor lyssnade pÄ inspelad musik pÄ 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkÀtundersökning dÀr tvÄ grupper, en som Àr ung idag och en som var ung pÄ 1970-talet, fÄtt svara pÄ frÄgor om sitt musiklyssnande. EnkÀten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden nÀr det gÀller förutsÀttningarna för lyssnandet, Àr övergÄngen frÄn analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Jakten pÄ El Dorado rasade som vÀrst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom frÄn Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten pÄ El Dorado.Uppsatsen Àr litteraturbaserad. Jag har endast anvÀnt svensk- och engelsksprÄkigakÀllor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahÀnsyn samverkade i ett mÄngfacetterat skeende.