Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

Detta arbete har genomförts pÄ Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stÄl med fokus pÄ specialprodukter. I Avesta finns mÄnghundraÄrig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stÄl sedan 1920-talet. I stÄlindustrin Àr mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 grader Celsius förekommer pÄ mÄnga stÀllen. De höga temperaturerna krÀver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som Àr en av de största kostnaderna. Detta har sedan lÄng tid i stor utstrÀckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser pÄ 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började anvÀndas i större utstrÀckning.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsÀttningar i Sverige under 1900-talet beroende pÄ konjunkturer och politiska ÄtgÀrder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början dÄ det var möjligt att bygga hus med lÄn ur statliga egnahemsfonder. EgnahemsomrÄdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trÀdgÄrdar. SamhÀllsutvecklingen pÄverkade Àven anvÀndningen av trÀdgÄrdar och vÀxtvalet över tid. Genom att jÀmföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fÀltstudier Àr det möjligt att analysera dels vilket vÀxtmaterial som finns kvar i Àldre villaomrÄden, dels förÀndringar i vÀxtval och funktion.

I denna uppsats har jag med hjÀlp av en komparativ och hypotetiskt-deduktiv metod diskuterat kÀllÀget mellan skriftlig och materiell kultur under vikingatiden. Som avgrÀnsande exempel har jag valt de skriftliga kÀllorna Vita Ansgari frÄn 800-talet samt Adam av Bremens Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum frÄn 1000-talet. Som arkeologiskt material har jag valt fynden av en skeppsgrav i Ladby, samt en kammargrav i Mammen i Danmark. Syftet med uppsatsen var att se om kÀllorna sÄsom de speglades i den materiella respektive skriftliga kulturen kontrasterade eller samspelade med varandra, resultatet av min studie var att kÀllorna samspelade med varandra..

Torsten Sylvén, född 1915 och tredje generationen konstsnickare, blev vÄren 2005 utnÀmnd till Teknologie Hedersdoktor vid Linköping universitet för sin insats att placera möbelforskning pÄ den akademiska agendan. Handgriplig restaurering och tillverkning tillsammans med parallella studier av framförallt 1700-talets möbelkonst har lett till att Torsten Sylvén besitter exceptionella kunskaper inom möbelomrÄdet. Detta har resulterat i ett flertal böcker samt ocksÄ medverkat till att initiera en utbildning i möbelkonservering pÄ ?Malmstens?, dvs. Carl Malmsten Centrum för TrÀteknik & Design vid Linköpings universitet.FrÄn 1700-talet och framÄt finns det belÀgg för att kÀnda snickarmÀstare ocksÄ sysslat med renovering av gamla möbler.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som mÀn? Den hÀr studien behandlar yrkesverksamma kvinnors förestÀllningar kring sexualitet. Kvinnorna Àr i Äldern 19-65 Är. Syftet med studien Àr att kartlÀgga kvinnors förestÀllningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. FörhÄllningssÀttet till kvinnors sexualitet i Sverige har förÀndrats genom Ären.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker anvÀndningen av myter i historiska pedagogiska texter i lÀromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar pÄ att lÀromedel har en central roll i undervisningen och att innehÄllet i pedagogiska texter pÄverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara fÀrgade av ideologiska intressen enligt forskning pÄ omrÄdet. Forskning lyfter Àven fram att innehÄllet i historiska pedagogiska texter kan förÀndras som ett resultat av att historieskrivningen Àr i en stÀndig utvecklinsprocess och pÄverkas av sin samtid.

Syftet Àr att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har tvÄ frÄgestÀllningar stÀllts upp;Vilka termer och uttryck Àr av stor vikt inom bokstavsformgivningen?PÄ vilket sÀtt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 Ären, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som Àr av vikt att kÀnna till för att förstÄ indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt Àr knuten till svensk sjÀlvförstÄelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att anvÀnda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, sÄ som landet ser ut frÄn svensk mediehorisont.Vad vi funnit Àr att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan pÄ 40-talet i stort sett inte förÀndrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus pÄ amerikansk inrikespolitik, nÄgot som inte har förÀndrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen pÄ den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare Àn pÄ 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige Àr ytterligt amerikaniserat och att svenskar kÀnner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite frÀmmande inför den amerikanska politiken..

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framvÀxande kunskapssamhÀlle beskrivningar av lÀrande studerats i talet om ett livslÄngt lÀrande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomlÀsning av tolv huvudartiklar hÀmtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslÄngt lÀrande. Studien visar att diskurserna delvis lever Ätskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lÀrande. Studien beskriver inledningsvis de bÄda diskurserna, deras uppkomst och innehÄll med fokus pÄ hur de förhÄller sig till varandra, till individens lÀrande och till hennes strÀvan efter frihet i relation till kunskapssamhÀllets framvÀxt och samhÀllets demokratiska utveckling. Teoretisk utgÄngspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhÀllsvetenskapliga metoden samt Habermas anvÀndning av begreppen system och livsvÀrld.

Syftet med denna studie Àr att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser pÄ en europeisk sÀkerhets- och försvarspolitik och en gemensam sÀkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt lÀsare att kunna bilda sig en egen Äsikt i frÄgan. Den valda metoden Àr en tankeskoleanalys som tar fram de olika ÄsiktslÀgren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka Äsikter dessa lÀger innehÄller. Resultatet av denna studie Àr fem tankeskolor som har en liknande syn pÄ EU och motiven bakom den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna Àr emellertid mer olika nÀr det gÀller den framtida utvecklingen för politiken och EU, dÀr allt frÄn civil krishantering till militÀra insatser föresprÄkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns sÄ mÄnga olika sidor och Äsikter kring EU:s sÀkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet Àr att det politiska lÀget och EU:s roll idag Àr förÀndrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella sÀkerhetslÀget.

AbstractMĂ„rten Öhman: En studie av punkens uppsving i England under mitten av 70-talet. ? Uppsala: Musikvetenskap 2002. 60 p.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka och beskriva punkrockens framvĂ€xt i England vid mitten av 1970-talet samt vilka vĂ€rderingar och idĂ©er kom till uttryck genom denna. UtifrĂ„n ett musikaliskt perspektiv sĂ„vĂ€l som ett mer renodlat samhĂ€llsperspektiv ramar uppsatsen in de centrala elementen i denna musik- och livsstil.