Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen pÄ 90-talet och framÄt ser pÄ förhÄllandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrÄn ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnÄ detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrÄn kriterier gÀllande innehÄll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jÀmförs utifrÄn valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frÄgan ej kan avgöras förrÀn man kommer tillrÀtta med dessa brister..

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..

Split-screen innebÀr att filmduken Àr uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer dÀr subjektiva upplevelser beskrivs med hjÀlp av split-screen. Det Àr ett berÀttande utifrÄn en karaktÀr. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar pÄ bland annat 1910-talet och 1970-talet.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

FÄ produkter i Sverige innehÄller idag höns dÀremot ökar konsumtionen av Àgg. Den ojÀmna balansen mellan ökad Àggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppÄtgÄende trend. Höns som livsmedel har utgÄtt i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat anvÀnda höns pÄ grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fÄtt skört skelett.

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad kĂ€lla rörande hĂ€xprocessen i TorsĂ„kers socken i Ångermanland under 1600-talet. KĂ€llan som innehĂ„ller tvĂ„ rĂ€ttsliga protokoll och en berĂ€ttande text kring den ovan nĂ€mnda processen pĂ„trĂ€ffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet pĂ„ lĂ€nsmuseet Murberget i HĂ€rnösand. I och med studien har en avskrift av kĂ€llan gjorts samt att dess innehĂ„ll har studerats och jĂ€mförts med redan sedan tidigare kĂ€nda kĂ€llor rörande Ă€mnet. HĂ€r avses hĂ€radsrĂ€ttens rannsakningsprotokoll frĂ„n hĂ€ndelsen samt en avhandling i Ă€mnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar pĂ„ frĂ„gan kring den funna kĂ€llans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehĂ„ll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till kĂ€llans berĂ€ttande del samt att de tvĂ„ protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 Ă„r tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spĂ€nnande resultat..

 Syftet med denna uppsats Àr att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning pÄ geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades pÄ 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det Àr först pÄ 2000-talet som det har blivit ett allmÀnt begrepp. Vi har för avsikt att jÀmföra homestagingens betydelse i ett litet samhÀlle, en mellanstor stad och en större stad. DÄ vi Àven Àr nyfikna pÄ om det finns en geografisk skillnad, valde vi Àven att jÀmföra tvÄ likvÀrda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkÀtundersökningar pÄ tre mÀklarfirmors kontor i Ljusdal, GÀvle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda pÄ om de anvÀnder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmÀklarfirmor dÄ de har kontor pÄ samtliga fyra orter vi valt att titta nÀrmare pÄ, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har Àven intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssÀtt, syn pÄ yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi ocksÄ homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan pÄverkas med hjÀlp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrÀtt och hur tillÀggstjÀnster behandlas skatterÀttsligt, granskas Àven i uppsatsen..

Varför finns det sÄ mÄnga lÀmningar efter gÄrdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i JÀmtland och HÀrjedalen? Dessa fossila Äkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberÀtta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet pÄ tvÄ gÄrdar, EisÄsen i Storsjöbygden och HedingsgÀrdet i HÀrjedalsfjÀllen. Mitt syfte Àr att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin pÄ de tvÄ ödesbölena EisÄsen och HedingsgÀrdet. Det Àr en nÀrbild pÄ dessa tvÄ gÄrdar som ges men ett större perspektiv skymtas ocksÄ dÄ gÄrdarna sÀtts i sammanhang med pest, samhÀllsekonomisk förÀndring och förÀndring i faunan.

Vi har i vĂ„rt examensarbete haft ambitionen att se om karaktĂ€ren Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förĂ€ndrats frĂ„n 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en frĂ„n varje Ă„rtionde, och valde att studera dem utifrĂ„n ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktĂ€ren Alfons Åberg inte förĂ€ndrats avsevĂ€rt, utan istĂ€llet menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat. VĂ„rt syfte med studien var att se om det skett nĂ„gon samhĂ€llsutveckling i böckerna och dĂ€rmed Ă€ven förĂ€ndrade vĂ€rderingar. Detta för att vĂ€cka ett intresse hos andra pedagoger och fĂ„ de att reflektera kring de bilderböcker barnen fĂ„r ta del av ute i verksamheten..

Detta arbete har tvÄ syften. Det ena syftet Àr att beskriva virkningens utveckling i Sverige frÄn de först kÀnda föremÄlen fram till 1900-talets början. Det andra syftet Àr att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgÄngspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrÄn följande problemformuleringar. NÀr har tekniken virkning börjat anvÀndas och hur kan den ha uppstÄtt? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har anvÀnts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet Àr utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie.

Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. SynsÀttet karaktÀriseras av att verkligheten betraktas utifrÄn objekt.Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkÀt- samt intervjuundersökning angÄende objektorienterade systemutvecklingsmetoder. ProblemstÀllningen för detta arbete har varit:Har synen pÄ de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förÀndrats sedan nÀringslivet började tillÀmpa dessa i början av 1990-talet?Syftet med detta arbete har varit att jÀmföra nÀringslivets syn pÄ tillÀmpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagslÀget med synen som existerade i början av 1990-talet.Resultatet tyder pÄ att tillÀmpningen av metoder och notationer gÄr allt mer frÄn egenutvecklade till det standardiserade hÄllet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pÄgÄtt i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhÀllet. Det Àr ABF-Sandviken som folkbildare som stÄr i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. KÀllmaterialet Àr studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det nÄgon ökning i antalet studiecirklar mellan Ären 1939-1968?Hur stÄr sig resultatet i förhÄllande till den skedda invÄnarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur sÄg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag Ät ett av könen, Àr det dÄ nya studiecirkelÀmnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken nÄgon koppling till samtiden?För att besvara dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av samtliga studieprogram och nÀrvarolistor frÄn ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken pÄ slutet av 1940-talet.