This paper investigates the representations of Africans in the Swedish comic press around the time 1880-1920, with the purpose of establishing how Africans were depicted and how these representations can be explained. The sources consist of four comic magazines: Kasper, Söndags-Nisse, Strix and Naggen.Results show that images of Africans in the late 19th and early 20th century Swedish comic press highly conform to international representations. Traditional stereotypes and overall caricatures are widely applied, mediating racial difference and black subordination. The comic strips and jokes can be divided into categories, defined by their main theme: 1) Exotic animals and nature 2) Skin colour 3) The unintelligent or uncivilised savage 4) Cannibalism 5) The civilised African 6) Imperialistic overtones. The use of international stereotypes indicates that some comic strips might have been directly copied from foreign publications, and incorporated into Swedish contexts.Several theories, likely interacting, can be considered in explaining the imagery.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan.

In this Bachelor thesis I am going to look at attitudes towards political violence in a small town in Sweden in the 1920s. The town I have picked for this study is Kalmar situated on the east coast of Sweden. This study is a micro historic case study. The specific case is a strike at the city?s water and gas plants for higher salary.

An era ended in 1920 when the Walloon ironworks village of Strömsberg closed. The Wallon people had lived on the spot for 300 years and influenced the region was a lot. The kitchengarden in Stromsberg was a gardencenter 1920-50. The count´s good profits made him reinvest a lot of capital in the Wallon ironworks village to make it better and to construct forges, buildings and gardens. The kitchen garden´s history in Stromsberg started in 1660-70s, when Johan Vervier, built Strömsbergs first manor house.

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrågas av en del arbetsgivare utan ofta likställs med en allmänsjuksköterskas. Att känna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lättare att förstå hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter än idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet är att beskriva hur distriktssköterskans arbete, värderingar och villkor såg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i folkskollärarnas syn på sinnesslöa barn och deras undervisning genom att undersöka hur dessa diskuterades, behandlades och debatterades i tidskrifterna Svensk Läraretidning och Folkskolan ? Svensk Lärartidning under perioden 1920-1956. Utifrån ett differentieringsperspektiv, med inspiration från Michel Foucaults idéer om makt klargörs vilka attityder som förmedlades i lärardiskursen och hur man förhöll sig till de sinnesslöa som grupp. Studien bygger på ett textanalytiskt tillvägagångssätt och intresserar sig för hur debatten förändrades över tid. Resultaten visar att lärardiskursen präglades av socialdarwinistiska idéer, att de sinnesslöa sågs som ett samhällsproblem som inte hörde hemma i folkskolan och att de måste avskiljas från ?normalt? begåvade barn.

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

This essay deals with Swedish unemployment politics during the period 1918-1932, and can be seen as a contribution to earlier research of how the policies, established by the State Unemployment Commission, was carried out at a local level. This study bears upon  Uddevalla municipality, a town in the southwestern part of Sweden, which had about 13,700 inhabitants in 1920.The research was conducted in Uddevalla municipality archives, and the sources used are above all municipal records and documents from the local unemployment committee. The measures taken by the local committee to reduce the effects of unemployment have then been compared with the directives of the State Unemployment Commission.The survey shows that the local unemployment committee, at least during the first half of the 1920s, was very keen to follow the directives of the State Unemployment Commission, and they also tried to charge the municipality's economy as little as possible. The local policy was often even more restrictive than the demands from the State Unemployment Commission. During a few years in the middle of the 1920s, when the unemployment was relatively low, most of the unemployed did not recieve any help at all.The restrictive policy, however, led to an increasing distress among the unemployed, and the poor relief had to give financial help to a lot of unemployed and their families.

-1949 [26][upps-01.gif] The aim of this master thesis is to investigate how W.E.A. Workers Educational Association, took part in the great changes of society and in the modernizing process in the period of 1920-1949. The examination is based upon three journals of educational material that were connected with W.E.A. The question at issue is to show how the people behind W.E.A. aimed to educate and indeed educated the workers to modern people and moreso to see how the articles in fact were written and to analyse in what way they turn to the workers and get their attention.

The abscence of the brazilian artist Tarsila do Amaral (1886?1973) in the general art history is investigated, using the colonial structure as a starting point. In South America she is regarded as one of the greatest artists in modern time, in the rest of the world she is more or less unknown. The conclusion is that the colonial mechanisms are still in progress in our assumed postcolonial world, and has excluded Tarsila do Amaral, and the anthropophagic movement she was a part of, from the art history. The study points out the importance of looking into this neglected artist and the historic event.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver..