Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968?Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden?För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40-talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från enlongitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i enstor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler ände födda i en nedgång och i en liten kohort.

Syftet med denna uppsats var att, genom jämförelse, få fördjupade och praktisktanvändbara kunskaper om lämpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvårigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar närmare på hur bemötande beskrivs i forskning, i läroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lärare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvårigheter. För att ta del av lärarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att använda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat två observationsklasslärare och två lärare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder på likheter mellan gårdagens och dagens bemötande av elever i särskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit är de båda läroplanernas syn på den särskilda undervisningsgruppens syfte..

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Meningen med denna uppsats är att genom en jämförande analys utforska vad dessa två verk från början av 1980-talet säger om samtiden i fråga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig där det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kärleken till sitt hemland. Därefter följer en jämförande analys där det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i fråga om tillvägagångssätt samt jämför detta med hur man kan ha gått till väga bara ett decennium tidigare..

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

I och med västerlandets kulturella och historiska möte med österlandet har båda parter fått integrera med varandra och ta del av varandras skiljaktigheter. Dessa olikheter, kulturer emellan tar sedan en positiv, negativ eller relativ neutral ställning till varandra. Denna uppsats fokuserar på att se hur mötet mellan västerlandet, med fokus på Sverige och dess möte med buddhismen har tagit sig uttryck. Mötet och integreringen dessa emellan har pågått i mindre form sedan 1970-talet, men inte blommat upp förrän slutet av 1990-talet. Då mötet mellan buddhismen som livsfilosofi och Sverige tagit sig an olika uttryck anser jag det är problematiskt att komma fram till ett fullständigt svar i den nedan angivna frågeställningen.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag.Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter.Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal?I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..