Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Syftet med uppsatsen är att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och därigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete låtit två fritidspedagoger berätta om sitt yrke. De har berättat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat på, vilka förändringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har påverkat deras yrke på olika sätt. Resultatet visar på att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förläggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten på fritidshemmet har reducerats på bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik. För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö redovisas..

I slutet av 1800-talet ökade Luleås befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands järnmalm. Från 1890 till 1900 steg befolkningen från 4745 till 9522 människor. Luleå var däremot inte till fullo anpassat för en sådan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svårigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvärrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitära och hälsomässiga situation.

Hösten 1753 utlyste drottning Lovisa Ulrikas Witterhetsakademi en tävling där de deltagande skulle skriva om ett (eller flera) av tre ämnen: en historisk uppsats på prosa, en skönlitterär behandling på prosa, och ett ?Poeme öfwer Konung Carl Gustafs Tåg med sin Krigshär öfwer Bälterna år 1658?. Ett av de bidrag som kom in till tävlingen, om än för sent för att delta, var Hedvig Charlotta Nordenflychts bidrag Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält 1658.1 Hedvig Charlotta Nordenflycht var 1700-talets mest kända kvinnliga författare och känd för bland annat Den sörjande Turtur-Duvan, Fruentimrets försvar och Tankar om lovskrifter över de Döde, men allt hon skrev har inte fallit litteraturhistorikerna på läppen. Ett sådant exempel är Konung Carl Gustafs tog öfwer Bält, som sågats ganska grundligt..

Uppsatsens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande undersöka hur slöjdlärareser på klädsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspå ett specifikt kunskapsmål: "Egen formgivning med hjälp av olika material, färger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslärare. Resultatet visar att alla intervjuade lärare använder sig av klädsömnad iundervisningen, men på olika sätt.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lärare och elev påverkar inlärnings- och utvecklingsmiljön. Problemområdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lärarens och författarnas. En metodtriangulering bestående av två lärarintervjuer, elevenkäter till samtliga elever i dessa lärares klasser samt videofilmade observationer i båda klasserna har använts. Resultaten redovisas både kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen är viktig för inlärnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig är kommunikation, feedback och trivsel.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

In this study I compare the donor portraits on wallpaintings in Scanian churches from the 12th and the 15th century and relate them to medieval society.I find that women were equally capable of owning and donating land during the entire period. The image of the ideal woman changed during the 14th century from a married woman to the unreachable mistress of the chivalrous culture and the holy virgin. Women had a natural place beside their husbands in 12th century donor portraits, while single male donors are more frequent in the 15th century. While 12th century donors were supposed to show their position in society by offering plentiful donations directly to God, donors in the 14th century instead strived to present themselves as humble and pious. The individualisation of late medieval society meant that people had to depend on themselves to achieve salvation..