La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

1800-talet betraktas som statyresandets epok då särskilt under andra hälften av 1800-talet tusentals monument uppfördes runt om i Europa. Statyprojekt och invigningar är tillfällen då olika krafter mobiliseras för att markera vad som är värdefullt i det förflutna men också i framtiden. Den 20 oktober 1846 invigdes statyn av Karl XIV Johan i Norrköping. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken dynamik som skapades kring och genom Karl Johans statyinvigning under perioden 1844-1846. Det vill säga från statyprojektets initiativtagande till invigningen, samt tiden efter fram till december 1846.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

Tomarps Kungsgård ligger i nordvästra Skåne, i Åstorps kommun, Södra åsbo härad. Gården kom i svenska kronans ägo år 1660, som ett av de så kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades då till de svenska kungsgårdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet fungerade gården som översteboställe vid Norra Skånska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps Kungsgård HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belägget för någon slags verksamhet vid Tomarp, närmare bestämt fiske i Rönne å, är från år 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg på platsen för dagens kungsgård.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka från romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sätts i relation till den mer generella utvecklingen hos skånska kyrkor som den framstår i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tämligen typisk utveckling under senmedeltiden och även under senare perioder. Däremot har det varit svårare att nå några säkra slutsatser när det gäller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..