Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om 1800-tal - Sida 40 av 41

Data- och telekommunikationsvanor i vardagslivet : En studie med tio studenter vid Blekinge Tekniska Högskola

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Vinna som et lag, förlora som ett lag? - En studie om socialt samspel i ett damfotbollslag

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgått en förändring från 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under många år ansetts som en manlig sport, och även om det finns många kvinnliga fotbollsspelare, är det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi är båda två fotbollsspelare som har erfarenhet från flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men även för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Data- och telekommunikationsvanor i vardagslivet - En studie med tio studenter vid Blekinge Tekniska Högskola

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Våtmarken i odlingslandskapet : en attitydundersökning bland jordbrukare i Segeåns avrinningsområde

Från förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har våtmarkerna spelat en betydande roll för människans val av bosättning och överlevnad. Man vet att i till exempel Skåne och Mälardalen är hela 90 % av våtmarkerna borta. Våtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av våtmarker skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom är det sedan länge känt att våtmarker fungerar som närsaltfällor. Eftersom olika utsläppsbegränsande åtgärder varit otillräckliga, har anläggning av våtmarker blivit en viktig åtgärd för att minska kväveutsläppet till havet. Fram till 1960-talet dikades våtmarker ut med statliga bidrag för att öka mängden jordbruksmark.

Lidköpings park- och vattenstråk

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tätorten Vaggeryd

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.

Förslag på sju olika träd som kan ersätta befintliga träd på kyrkogårdar

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.

Lidköpings park- och vattenstråk

Lidköping ligger i Västra Götaland vid Vänern. Rakt igenom staden rinner Lidan vars strandkanter till största del består av grönska. Stråket är en viktig och central länk i stadens struktur, inte minst för grönstrukturen och för gång- och cykelnätet. Lidans landskapsbild har emellertid ändrats med åren och den har idag inte lika hög status som den en gång har haft. Arbetets huvudsakliga mål är att utforma ett planförslag utmed Lidan som stärker och lyfter fram detta stråk och dess unika kvalitéer i stadsmiljön.

Fördjupning av översiktsplan för Vaggeryds kommun över tätorten Vaggeryd

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer, restriktioner samt nulägessituationen utifrån en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.

Medverkan: lokalt engagemang för ett hållbart samhälle

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.

Går det att visualisera en hållbar stad?

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Bostäder för familjer med många barn i Hammarkullen

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Westimate, ett projektverktyg för att förbättra tidsuppfattning och estimering

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Miljöpåverkan vid marksanering - emissioner vid sanering av fastigheten Trädgården 1:124 (Hexionområdet)

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

Driftområde Vara : En utvärdering av drift- och underhållsåtgärder åren 2003-2009

Naturvårdsverket har enligt en genomförd kartläggning funnit drygt 80 000 potentielltförorenade områden i Sverige. På de potentiellt förorenade områdena har exempelvis olikatyper av industriell produktion ägt rum som kan medföra att området har förorenats. I MölndalsKråka, 500 meter öster om Mölndals centrum i Göteborg ligger en stor industrifastighet därindustriell produktion i form av tillverkning av olika kemiska produkter t.ex. i form avbindemedel till färgindustrin, har pågått sedan 1800-talet. Marken inom det s.k.

<- Föregående sida 40 Nästa sida ->